Det skånska livet skiljer sig inte så mycket från Växjölivet…

Det är faktiskt sant. Under de snart två månader som jag varit Skåning igen så har inte mycket förändrats, och det var rätt så väntat. Det finns fördelar och nackdelar med detta och som vanligt ska jag rabbla på så gott jag kan om detta i brist på annat.

Fördelarna

Det positiva med att livet är mer eller mindre detsamma som när jag bodde i Växjö är att den balans jag fann när jag bodde där håller i sig. Med balans så menar jag att jag med styrka kan bestämma över mitt eget liv, orka säga nej till saker jag inte har lust med och att jag arbetar hemifrån och får saker att fungera så optimalt jag bara kan utefter förmåga. Mycket av detta har jag att tacka mitt jobb på Funkibator för. Att arbeta hemifrån är inte så enkelt, även om allt mer arbete faktiskt går att sköta på så sätt, så är arbetsmarknaden och arbetsgivare rätt så generellt tröga med att låta personer arbeta hemifrån, då det är tänkt att man alltid ska sköta sånt på kontoret och bland sina kollegor. Dock är inte alla så, men det är fortfarande ett stort tryck på att man ska utföra sitt jobb på traditionellt vis, tycker jag, och att hitta flexibla arbetssätt är svårt för många arbetsgivare av olika anledningar. Därför är jag så glad över att jag fått mitt drömjobb och att jag kunde flytta 25 mil söderut och ändå fortsätta jobba. Att säga nej till saker är också en stor styrka som jag är glad för att jag har på riktigt nu. Oftast det jag menar med att ”säga nej”, gäller mer att tacka nej till sociala aktiviteter utan att jag har dåligt samvete över det. Dock, som ni borde känna till vid det här laget så är det lättare att vara social här i södra Skåne, då det finns fler roliga saker att hitta på, fler matställen att pröva, lättare att gå på bio och även mycket större möjligheter till shopping.

Nackdelarna

De negativa aspekterna är samma som det jag gnällt om i de senaste inläggen – nämligen hälsan och vikten. Jag blir bara fetare och fetare. Huden gör ont(för att jag ökar i vikt eller i centimetrar), magen är fortfarande kass (trots att vi äter lite nyttigare nu jämfört med tidigare, eller åtminstone lite mer grönsaker jämfört med innan) och kläder är hemskt att hitta. De kläder jag har hemma sitter dåligt, t-shirtsen jag har hemma börjar bli för små och byxorna går sönder, ett par efter ett annat. Orsaken till det? Förutom min eskalerande vikt så har det med att min stora mobiltelefon skapar hål i fickorna och nu har mitt tredje par alltså gått sönder, vilket var väntat. Det tar ungefär en månad, sen är det dags att köpa in ett nytt par av den modell jag hittat som sitter absolut bäst hittills. Vore det inte för de allt för små fickorna så vore byxorna absolut perfekta. Detta har iofs inget med själva Skåneflytten att göra. Det är mer det att önskan man hade om att ha ett aktivare liv och per automatik bara gå ner några kilon bara sådär var något jag hade inbillat mitt huvud att det skulle ske, men oj så fel jag hade. Det kommer krävas ännu mer av mig för att det ska bli mer positivt för mig att bo här.

 

Missförstå mig rätt. Jag är glad att jag flyttade ner och jag vill bo kvar här så länge jag bor i Sverige. Jag har varit realistisk hela tiden, och det är tur samtidigt som man är allmänt missnöjd över att alla mina inbillningar inte blivit någorlunda sanna ännu. Men jag har inte gett upp och tänker inte ge upp heller. Jag har accepterat mitt usla livs-faktum för längesen. Problemet är bara att jag inte kan sluta tänka på det. Jag påminns dagligen över vikten, och allt annat jävla bajs som inte kan lämna min hjärna för tillfället. Jag är trött på att inte kunna fokusera på det jag vill, men en vacker dag kommer jag lyckas och det är dagen då jag börjar se hoppet vid horisonten. Alltså, eller mer känt som – när jag faktiskt lyckats gå ner några kilon (eller återgått till åtminstone ~65 kg och max 85 cm i bukmått). Det innebär att jag i behöver gå ner minst 5 kilo och minst 10 cm runt magen för att det inte ska kännas sådär jävla jobbigt i huden dygnet runt.

En stor fördel än så länge är i alla fall att jag också knappt haft någon fibrovärk sen vi flyttade och det är skönt. Hur länge det håller i sig får vi se. Det brukar oftast inte vara särskilt länge…

Kommentarer gör bloggande mycket roligare, så lämna gärna en eller två! Glöm dock inte att följa kommentarsreglerna!