Vegosnack och ännu mera tjat om nya lägenheten!

Idag var första arbetsdagen efter min fyra veckor långa semester. I det stora hela så känns det ok att börja jobba igen, men det är långt till nästa långa ledighet. Dock efter att ha arbetat första dagen i nya lägenheten så har jag ingen direkt ångest kring det. Jag har ändrat om hur skärmarna står på skrivbordet och datorn verkar fungera bra. Inom kort ska jag också börja stå en stund varje dag för att öka förbränningen, men när det börjar får vi se. Jag älskar lägenheten mer och mer i alla fall och är så glad över att vi valde att flytta hit. Men nog om det – nu till inläggets huvudfokus!

En liten hemlighet…

Jag har inte pratat så mycket om vegetariskt på sistone och det är faktiskt lite konstigt. Idag går jag nämligen ut med en liten nyhet som bara de närmsta vet än så länge. Jag är lakto-ovo vegetarian. Det har jag faktiskt varit sen 1 december 2016 och för mig är det en extrem milstolpe. Jag strävar, som de flesta vet efter att bli vegan. Hur lång tid det tar att bli det återstår att se, men detta är i alla fall en början. Hur det gick till kommer jag dock inte berätta, och det får ni leva med. Ni får istället glädjas åt att jag kommit en bra bit på vägen mot bättre hälsa. Bara för att jag gått ut med den här lilla hemligheten så betyder inte det att bloggen kommer förändras och enbart handla om vegetarisk mat, men det kommer förmodligen innebära att jag sakta men säkert skriver mer om varför det är ett sånt viktigt steg att ta och någon gång kommer jag säkert ha med lite recept också och andra tips gällande matlagning.

Betydelsen av en stämpel

Jag väljer att kalla mig själv för lakto-ovo vegetarian, för att det är viktigt för mig, men vad jag kallar mig, eller stämplar mig som spelar ju egentligen ingen roll. Huvudsaken är att jag äter vegetariskt! Då jag under de senaste 5 åren eller så läst på och lärt mig otroligt mycket om hälsa, genomgått diverse dieter och lidit av sjukdomar som aldrig förmodligen kommer försvinna så har detta varit viktigt för mig. Målet egentligen var väl att bli vegan över en natt, men så blir det alltså inte och det är helt ok. Så länge det också inte finns ännu bättre vegetabiliska alternativ som smakar och beter sig som det man är van vid så är jag relativt glad i att jag idag fortfarande äter ägg och mjölkprodukter. Jag gör detta, även om jag vet idag att det absolut inte tillför något positivt för min hälsa, för djuren eller klimatet. Vissa vill inte stämpla sig med vad de äter och det är helt ok. Den dagen jag blir vegan, eller även nu som vegetarian så tänker jag inte bli någon jobbig typ (eller leva upp till stereotypen i videon nedan):

Däremot är det viktigt tycker jag att informera och sprida vidare korrekt information om kost, då förvirringen bara blir värre och värre så vad ska man då tro?

Vego behöver inte betyda hälsosamt…

Att vara lakto-ovo vegetarian är enkelt som fan, i alla fall idag. I höstas  hade jag en spektakulär plan om att jag skulle bli värsta hemmafrun när vi flyttade tillbaka till Skåne och jag skulle bara laga massa nyttiga WFPB (Whole Foods Plant Based) mat, vilket då är växtbaserad mat lagat från grunden; grönsaker, frukt, baljväxter, stärkelse, nötter och frön och minimera intaget av processad mat och automatiskt gå ner alla mina 20 ish kilon jag länge velat bli av med. Vad hände? Jo, det är ju mjölk och ägg i praktiskt taget allt som kommer i ett paket, så att vara onyttig, fortsätta äta godis etc är skitlätt. Det enda jag behöver akta mig ifrån i stort sett är gelatin i godis (och i min omeprazol medicin – blä!) och fisk i färdiga såser. I övrigt så funkar det mesta. Resultatet? Jo, fortfarande 20-ish kilon som inte försvinner och tröttheten från helvetet är kvar som om inget har hänt och likadant består min eviga fibrovärk. Det är skitlätt som lakto-ovo vegetarian att fortfarande få i sig 8 gram fibrer om dagen, precis som innan, istället för det minimala rekommenderade intaget på 25 gram, så där har inget förändrats. Frysen är proppfull med oumph, quorn, veggie pizzor och lite andra färdiga märken för att förenkla vardagen. Det är gott som fan och en stor brist på grönsaker finns absolut där. När jag skrev för någon månad sen att jag äter en grönsak i halvåret så stämmer det rätt bra, faktiskt. Men jag klagar inte så mycket längre. Maten vi äter är supergod och det är verkligen enkelt och lätt att äta och leva så här. Jag tror dock att tids nog så kommer vi äta mer mat lagat från grunden. Vi ska bara orka komma dit och göra det också. Det gäller att hitta bra recept som inte tar 100 år att laga. Ingen av oss vill stå och hacka grönsaker 3 timmar om dagen (och frysta grönsaker är lite vattniga), som det ibland känns att man gör när man testar nya recept, och många nya recept smakar ofta blä så det är fortfarande lite komplicerat när man vill vara nyttig och hälsosam.

En liten önskan…

Nu när jag gått ut med detta så skulle jag uppskattas om frågor kring mitt val av kost inte blir en ”big deal”, även om det är en stor milstolpe för mig. Vill du veta mer om mitt val, fråga mig då när vi träffas så kan jag berätta.

Vad händer nu?

Medan du hämtar dig från denna lilla ”chocken” eller nyheten – vad du nu väljer att kalla det så tycker jag du ska kolla in ett gäng dokumentärer på Netflix, såsom What the Health, Cowspiracy, Forks over Knives, Food choices med flera, läsa ett par bra bloggar om vegetarisk(bara att googla) mat och absolut kolla in vegopodden. Idag har jag plöjt igenom tre avsnitt, den ena om Unbakery och den andra från bloggaren på Jävligt gott. Den tredje var en intervju med Therese Lindgren som är Sveriges största stjärna på YouTube (vad jag vet). Det finns ett antal skitbra kanaler på YouTube som också säger bra saker om veganism och annat i vegostil. Vegan i Sverige är en(dock lite för mycket hemska bilder på hur illa djur behandlas, men lärorik) och en annan stor favorit är Mic the Vegan(baserat på riktig forskning) samt Healthy Crazy Cool som lär dig att det finns hälsosamma fettkällor som är vegetabiliska. De två senare är på Engelska, men lätta att förstå. Den enda kanalen jag INTE (verkligen inte) rekommenderar är Unnatural Vegan. Hennes kanal är full av skit, totalt struntprat och inte ens baserad på riktig forskning. Lita inte på vad hon säger! Det enda positiva jag har att säga om henne är att hon är förmodligen en av de snällare personerna mot icke-veganer, då hon inte dömer dem, men hon sprider massvis av felaktig information om vad som är hälsosamt! Många andra YouTube kanaler är duktiga på att ”debunka” det hon säger. Hon är inte särskilt omtyckt i alla fall med all rätt, då hon är så negativ och har fel med typ allt hon säger.

Så, gå och lev ett vego-liv du med!

Lite viktframgång?

Detta är det tredje påbörjade blogginlägget för den här dagen (3 juli 2017, men publiceras dagen efter) och det ska inte handla om flytt eller lägenhet. I alla fall inte i sin helhet. Jag kanske nämner lägenheten, men inlägget handlar om något annat. Det borde iofs titeln ha avslöjat redan, men ändå. Nu kör vi!

Alla som läser min blogg ofta och känner mig, vet om att jag sedan jag blev ihop med Henrik har gått upp ett X antal extrakilon som jag gjort vad jag kan för att få bort. De är ännu inte borta och fler kilon har istället lagts på. Jag vet att jag väger mer än 70 nu, eller åtminstone däromkring, så jag vågar inte ställa mig på vågen förrän jag vet att jag gått ner en bra jävla bit. Ångesten över att jag skulle väga typ närmare 80 nu skulle bara få mig att må skitdåligt så jag vägrar. I alla fall…

Fram tills någon gång förra året (2016) så kämpade jag med så kallat 15 extrakilon och vägde runt 65. Det var fantastiskt när jag lyckades hålla mig under 65 i närmare 1 år, men efter det så gick jag lätt upp 5-6+ kilon till. Förra sommaren köpte jag två par nya shorts. Detta var efter jag gick upp några kilon till. Som tur var hittade jag shortsen på Dressmann och det var två olika modeller. Det gjorde mig överlycklig att kunna ha herrshorts på mig igen, för att hitta lämpliga shorts för tjejer går fan inte. I alla fall inte om man är som mig, grabbig och vill ha stora fickor samt ben som kanske räcker till knäna i alla fall som inte sitter som ett extra skinn.

I våras när värmen återkom och det blev shortsväder så prövade jag de shorts jag köpte förra sommaren. Det ena paret funkade fint, men det andra kunde jag knappt få på mig och de gick inte ens att stänga eller få över magen. Helt galet! Dock har jag klarat mig fint med enbart ett par, för jag har tvättat dem ofta. Sen kom min semi-vegan vecka som bestod av kaos blandat med frukt och grönt samt extra fibrer. Sen dess har jag faktiskt rört mig lite mer än genomsnittet (från typ, inte alls till kanske 3-4 timmar i veckan i snitt pga flytt och andra ärenden) och veckan med nyttigheter har förmodligen lett till en minskad lust att äta onyttiga saker. Jag har fortsatt så klart att äta onyttiga saker, men inte alls i samma mängd som innan min nyttiga vecka. Häromdagen så köpte jag ett par nya shorts på Dressmann för att ersätta de gamla som jag inte fått på mig, men när vi kom hem så testade jag ändå att ta på mig de gamla och hör och häpna! Jag fick på mig dem! Kan stänga dem o allt. Det behövs dock inte något bälte till dem, men ändå. Jag kan stänga dem! De sitter rätt ok i övrigt med. Dock så är de ändå lite smått på gränsen till för små i midjan.

Närbild på mina feta lår som ser ut som korvar. Dock lite mindre korvar numera eftersom jag får på mig de shorts som tidigare var för små.

Igår hade vi födelsedagsfika här för mig, Henrik och Henriks ena syster som fyllde år igår. Det firades i vår nya lägenhet, så det var lite halvt inflyttningsfest med. Till det gjorde vi två stycken gräddtårtor (med lager av chokladpudding) och riven choklad ovanpå. Vi bjöd även på pizza och kakor samt lite jordgubbar. Jag kan säga direkt att när jag tog på mig shortsen idag så var dem lite tightare än innan så det märks att minsta lilla onyttiga grej påverkar min vikt rätt så rejält numera. Nån centimeter till och de byxorna får lov att återgå till garderoben tills man gått ner lite till igen.

Dock är jag i alla fall väldigt glad över att jag får på mig de shortsen, för det är en liten framgång, även om den förmodligen inte är hållbar eller kommer vara länge.

Jag ska också tillägga en annan bra sak!

Favoritunderkläderna finns numera online!

I och med att jag gått upp dessa extra extra kilona (alltså de som gör att jag väger runt 70 istället för runt ~65) så har det också börjat strula med underkläder. Trosor i storlek M eller 38 funkar liksom inte lika bra längre, utan det är 40-42 som måste införskaffas eller storlek L. Mina absoluta favorit-trosor är av märket Pieces, vilket är skitsnygga boxertrosor med häftiga färger och mönster med en sån där kant som typ Björn Borg kallingar har till killar. Underkläder generellt till tjejer är numera bara string, spets eller annat relativt obekvämt och jag gillar inte det. Undantaget var dock att jag hittade Star Wars trosor på H&M, men dessa säljs inte längre och i och med dessa extrakilon så föredrar jag verkligen boxertrosor från Pieces. Det stora problemet i och med att jag väger absolut för mycket numera (för min egen trivsel och hälsas skull oavsett vad ni tycker om min kropp!) är att mina tidigare underkläder från Pieces har blivit för små, eller så har det varit dags att byta ut dem av andra skäl. Det har gjort att jag letat lite som en galning efter dem i butik utan att hitta dem. Jag har tidigare köpt dem på Vero Moda, men de säljs inte där längre. Efter att ha ”trakasserat” några i personalen i diverse Vero Moda butiker så fick jag till sist veta att Pieces finns online i sin egen butik och det visade sig vara sant! Jag handlade 4 par i en annan modell för några veckor sen och jag är överlycklig! Nu efter att vi landat i vår nya lägenhet så planerar jag köpa och ersätta typ hela underklädesgarderoben med mina favoriter – men jag tänker i alla fall spara mina Star Wars trosor, för de sitter bra och känns kul att ha på sig, just för att det är Star Wars!

Annars är ju förhoppningen som vanligt – gå ner några kilon och centimeter (har ju typ 15-20 kg att gå ner och gärna 25-30 cm för att undvika hälsorisker som diabetes och annat skit) och göra sitt bästa för att promenera och äta bättre. I denna lägenheten har jag i alla fall bättre möjligheter att faktiskt lyckas jämfört med tidigare, men det skriver jag mer om i något annat inlägg. Vill ni säga grattis till min lilla framgång gällande vikten så lämna gärna kommentarerna här på bloggen istället för på sociala medier, men inget tvång.

Den nyttiga veckan var det ja…

Dags att sammanfatta lite av hur den här veckan som gräsänka och semi-vegan har fungerat hittills. I början var det komplett katastrof och jag höll på att ge upp. Planen var simpel men storartad. Ungefär lite så här:

  • Äta veganskt
  • Maximera fiberintaget
  • Dricka vatten istället för läsk
  • Göra ”meal prep”.
  • Ta sovmorgon
  • Promenera

Resultatet? Inte som ovan. Jag har dock inte ätit något som kan klassas som onyttigt. Har jag varit sötsugen har jag mumsat på dadlar. Först drog jag till affären och handlade massa grönsaker och frukt samt nyttiga grejer på konserv. Sen började kaoset…

Jag började i Söndags kväll med att göra 4 portioner ris med riskokaren, baka en butternut pumpa och två sötpotatisar i ugnen. Till det stekte jag lök, blomkål, färsk spenat och la till svarta bönor. Jag hade köpt en kikärts hummus och dill samt vitlök på tub som jag blandade ihop. Dippen smakade ok, men det visade sig rätt snabbt att den dippen inte fungerade med grönsakerna jag hade till. Det blev en massiv portion som jag bara åt en bråkdel av. Butternuttpumpan var jag tvungen att skala och den smakade ok, men dippen (med framförallt dillen) övertog alltihop och det smakade blä. Kvällen spenderades med att äta sig mätt på dadlar och micropopcorn.

I måndags tog jag en av sötpotatisarna som inte hade bakats tillräckligt så den var superhård. Till den hade jag en portion ris. Det var ett jävla helvete att dels få den varm och sen att skala den. Tanken var att jag skulle äta den som en vanlig bakad potatis, men den var superhård när jag tog fram den så värmde den i micron i totalt 6 minuter utan att den blev något mjukare. Tallriken höll däremot på att gå sönder. Till detta i alla fall när jag väl fått upp allt på tallriken så blandade jag en dill dipp med creme fraiche som fanns kvar i kylen, men det blev katastrof även denna gången. Dill fungerar tydligen inte med sötpotatis och dessutom så var ju potatisen så hård att den gick knappt att äta. Det var bara att slänga i soporna. Jag gav helt enkelt upp. Middagen till den dagen blev resten av riset jag hade gjort + en mosad avokado och sen fler dadlar tills jag inte orkade äta mer.

I tisdags så tänkte jag om helt. Till frukost blev det tekakor som fanns kvar sen helgen och dadlar däremellan måltiderna. Jag hade köpt andra grönsaker som backup, vilket är en gammal klassiker som jag lagat sen jag gick i högstadiet, dock ändå väldigt sällan. Det är en ”thailändsk” curry wok som innehåller extremt få ingredienser; Curry, en pressad vitlök (tog på tub), vitkål (jag tog färsk) och morötter. Man kan också ha ett rivet äpple i men jag glömde köpa det. Jag stekte det så pass länge att jag var övertygad om att det skulle funka och det gjorde det. Supergott var det men magen fick sig en chock och jag spenderade resten av kvällen med att spraylackera badrummet om ni förstår vad jag menar. Blev skitkass i magen av alla fibrer, men så är det ju med IBS och Fibromyalgi samt om man är som mig och äter typ en grönsak i halvåret eller nått. För att lugna magen åt jag två tekakor till och sen var påsen slut, men magen gillade den fiberfattiga standardmaten.

Igår, onsdag åt jag havregrynsgröt till frukost. Det har jag iofs ätit varje morgon, men denna vecka är lite annorlunda. Har ätit gröt till frukost i flera månader nu vilket känns bra, men det börjar bli lite tråkigt. För att variera har jag testat att ha kanel i gröten och denna vecka gjorde jag även overnight oats med frusna blåbär, hallon och jordgubbar. Självklart hann ju inte bären tina över natten så det blev lite udda, men det smakade bra. Jag gjorde detta med Oatly’s iKaffe och sen igår så testade jag att värma havregryn, iKaffe och frusna bär i micron i 3 minuter och det blev som en blandning av overnight oats och vanlig gröt. En trevlig upplevelse. Det konstiga är att värmer jag gröten med iKaffe istället för vatten så binder det inte samman och blir en gröt, men istället blir det nån slags overnight oats smak samt att bären är tinade så resultatet blir bättre. Sen åt jag lite dadlar en stund efteråt och på eftermiddagen drog jag in till Malmö med en kompis. Vi åt sushi på Triangeln och efter lite vandring där gick vi lite på stan och jag köpte grönsaker och frukt i ett stånd som fanns i närheten. Sen åkte vi upp till Mobilia och det var intressant att se det efter att de byggt om och byggt ut. Kände inte igen mig. Vi fikade på Espresso House och sen tog vi bussen hem tillsammans.

Idag är det torsdag och gröt till frukost blev det. Sen försökte jag göra mig en smoothie med vår bakmaskin vi har här hemma. Det finns en blender som tillbehör och i den stoppade jag två övermogna bananer. De såg inte trevliga ut trots att de stått i kylen för att inte mogna för snabbt. Sen tog jag resten av jordgubbarna, några nävar färsk spenat och sen drev jag igång blendern. Det blandades fint, men smaken var fan hemsk och den såg inte trevlig ut. Jag lade i 100 gram med dadlar, mixade lite till och då blev den superäcklig så det var bara att kasta. Åt två avokados istället och sen lite körsbär som jag köpte igår i det där ståndet jag nämnde. Till middag idag blir det antingen något med vanlig potatis eller en klassiskt pasta rätt, för nu är jag trött på att vara överambitiös med min mat.

Att äta växtbaserat är skitsvårt när man inte är van och göra så kallade ”meal preps” funkar inte tydligen. I alla fall inte för mig. Det ska vara gott. Inte ok, och absolut inte blä. Under veckan har jag fortsatt dricka läsk också för nån jävla njutning måste jag fan ha om jag ska orka med det här.

Förutom the mishap med fiberchocken i tisdags så har jag i alla fall mått bra, även om man känt sig lite smått besviken på att återigen ha misslyckats i köket med vegansk mat. Jag har dock inte känt mig särskilt pigg så jag har inte orkat engagera mig i kodningen. Det har istället blivit Disney on Demand, så jag har praktiskt taget bara tittat på Disney filmer och passat på se filmer som inte Henrik vill se och det är precis vad jag behövde. Jag fick en gratismånad igen på Viaplay så det är via dem jag ser alla filmer. Jag har några kvar att se innan Henrik kommer hem på Lördag.

Jag har än så länge vänt på dygnet på ett konstigt sätt. Jag har inte gått och lagt mig före midnatt sen i söndags, men istället har jag vaknat före kl 9 så jag har inte fått något jag kallar för sovmorgon. Varje morgon har man känt sig som en zombie så frågan är hur utvilad jag kommer känna mig när det är dags att återgå till jobbet på Måndag.

Jag är i alla fall glad över att jag fick en vecka till att passa på göra lite vad jag tycker är kul och försöka äta så nyttigt jag bara kan. Jag behöver verkligen lite ledighet och snart är det dags för flytten. Mindre än en månad till tillträdesdagen och man längtar galet mycket! Det ska bli så intressant att se hur det blir att bo så nära Hyllie och alla fördelar som finns med det läget vi får. Samt att bo i en trea och inte en fyra…

Hur har din vecka varit? Lämna en kommentar nedan så blir jag glad.

Dags att leka gräsänka igen!

Mellan Söndag och Lördag så är jag gräsänka igen. Det är också kombinerat med ledighet, vilket känns underbart. Det har ju varit lite kämpigt för mig under våren och många insikter som kommit upp till ytan, så ledighet behövs för att orka med allting.

Bild på ett grönt träd och klarblå himmel. Henrik har tagit bilden.

Under min ledighet så är det gamla vanliga planerat, vilket först och främst är äta veganskt, eftersom jag är så intresserad av det. Och ta sovmorgon! Utöver det så hoppas jag koda, göra klart C# kursen jag påbörjade för ett tag sen, blogga, pillra med bloggarna, träffa kompisar, promenera om vädret tillåter och se massa film. Det här förresten med veganskt. Det är något jag gör när jag är gräsänka. Jag passar då på att äta mat jag tycker om, experimentera med nyttig mat när älsklingen är bortrest. Köket brukar vanligtvis se ut som om jag släppt en bomb och jag brukar vanligtvis misslyckas med det jag lagar, men njuter ändå av lite annan mat och andra saker som är lite svåra att göra när älsklingen är hemma. Standardrätten är alltid rårakor med creme fraiche och rödlök, men den tror jag att jag skippar denna gången. Nu, efter att ha sett massvis av intressanta YouTube klipp (bland annat det nedan) om nyttig, vegansk och växtbaserad mat så är jag sugen att testa massa av dem och maxa fiberintaget. Jag ska försöka också att inte dricka läsk, men jag misstänker att det kommer bli skitsvårt, men jag ska i alla fall försöka dricka mer vatten, te och mineralvatten utöver läsk.

Nu har jag i alla fall tagit helg och det ska bli skönt med en ledig vecka! Vad ska du göra närmsta tiden? Skriv en kommentar nedan och berätta.

Nu börjar allvaret!

Den 2 januari 2017 börjar en hel del nya saker i mitt liv. Nya arbetstider, nya vanor, en kanske nyttigare lunch och eftermiddagar som kommer gå åt till att leka lite hemmafru. Det är åtminstone planen.  Och om detta blir en ful länk till G+ så slutar jag dela inlägg dit, för nu är jag trött på allt strul. Jag gör en lista:

Förväntade planer:

  • Nya arbetstider, istället för 10-14 så blir det 08-12. Om möjligt ska jag försöka få in många extra flextimmar och stå upp minst 2-3 timmar till sist om dagen när jag arbetar vid mitt nya skrivbord som är höj och sänkbart.
  • Tre nyttiga mål om dagen – Frukost(nått nyttigt bröd eller overnight oats med massa bär och annat gott på), lunch(nått veganskt om möjligt) och middag(nya, spännande recept) som är laddade med så mycket från växtriket som möjligt! Hey, det är ju jag som ska laga och äta det mesta så då får jag bestämma mer!
  • Leka hemmafru; Ha middagen klar tills älsklingen kommer hem
  • Viktnedgången kickstartas och jag går ner några kilon snabbt som en följd av alla grönsaker jag kommer stoppa i mig och för att jag är mer aktiv om dagarna. Det blir fler promenader, ärenden och resor för att hälsa på vänner jag har någorlunda nära.
  • Dialekten återkommer och jag talar till sist återigen en bred, härlig skånska som jag gjorde när jag bodde här nere sist.

Förväntat resultat:

  • Blandade arbetstider men främst förmiddagar. Flextimmarna arbetas in efter förmåga och möjlighet och åtminstone en timme per dag blir ståendes.
  • Bröd till frukost kl 06 nånting, nått halvfabrikat till lunch och nått äckligt till middag.
  • Hemmafru-experimentet tror jag kommer fungera de flesta dagarna i veckan men ibland lär man vara lat och fixa nått snabbt, eller äta rester.
  • Jag går ner nått kilo eller två och sen stannar det av eller så händer inget alls eftersom man ändå kompenserar sin hunger/verklighet med onyttiga saker hela kvällen, precis som vanligt…
  • Dialekten återstår (fejksmåländska med en skånsk accent), kanske till och med försämras och en vacker dag kanske jag tappar den helt? Det har känts så i flera månader redan att min älskade skånska, min halva identitet är på väg bort… Inte kul alls! Oh the horror… 🙁

Detta kanske låter otroligt pessimistiskt men det är säkrast att vara ärlig och framförallt realistisk. Jag har många långa års erfarenhet av att ”försöka” och göra vad jag kan för att gå ner i vikt och nå mina mål. Det enda jag har nått är ett jobb och att jag har samlat ihop halva pengen till mitt köp av Grand Danois, men annars har jag inte uppnått mycket. Det finns en otrolig vilja att livet ska bli bättre, enklare och det finns verkligen alla möjligheter för det nu eftersom jag återigen är Skåning. Matvanorna är enbart en sak jag kan försöka förbättra och just nu känns det som om jag inte har något annat val i och med att våra liv förändras som de kommer göra, då jag kommer spendera allt för många timmar själv om dagarna och måste därmed äta på mer bestämda tider för att inte dö av hunger när älsklingen kommer hem.

Jag ska bara helt enkelt göra mitt bästa och hoppas på att jag faktiskt lyckas. Det hade varit trevligt om jag stadigt utan större ansträngning går ner så jag slipper dras med allt som den här asjobbiga ”över”vikten ger mig. Nu inser jag också hur tjatig jag låter, men det har varit en daglig påminnelse i alldeles för många år så nu är det dags för förändring.

Eller åtminstone ett ärligt försök.