Vegosnack och ännu mera tjat om nya lägenheten!

Idag var första arbetsdagen efter min fyra veckor långa semester. I det stora hela så känns det ok att börja jobba igen, men det är långt till nästa långa ledighet. Dock efter att ha arbetat första dagen i nya lägenheten så har jag ingen direkt ångest kring det. Jag har ändrat om hur skärmarna står på skrivbordet och datorn verkar fungera bra. Inom kort ska jag också börja stå en stund varje dag för att öka förbränningen, men när det börjar får vi se. Jag älskar lägenheten mer och mer i alla fall och är så glad över att vi valde att flytta hit. Men nog om det – nu till inläggets huvudfokus!

En liten hemlighet…

Jag har inte pratat så mycket om vegetariskt på sistone och det är faktiskt lite konstigt. Idag går jag nämligen ut med en liten nyhet som bara de närmsta vet än så länge. Jag är lakto-ovo vegetarian. Det har jag faktiskt varit sen 1 december 2016 och för mig är det en extrem milstolpe. Jag strävar, som de flesta vet efter att bli vegan. Hur lång tid det tar att bli det återstår att se, men detta är i alla fall en början. Hur det gick till kommer jag dock inte berätta, och det får ni leva med. Ni får istället glädjas åt att jag kommit en bra bit på vägen mot bättre hälsa. Bara för att jag gått ut med den här lilla hemligheten så betyder inte det att bloggen kommer förändras och enbart handla om vegetarisk mat, men det kommer förmodligen innebära att jag sakta men säkert skriver mer om varför det är ett sånt viktigt steg att ta och någon gång kommer jag säkert ha med lite recept också och andra tips gällande matlagning.

Betydelsen av en stämpel

Jag väljer att kalla mig själv för lakto-ovo vegetarian, för att det är viktigt för mig, men vad jag kallar mig, eller stämplar mig som spelar ju egentligen ingen roll. Huvudsaken är att jag äter vegetariskt! Då jag under de senaste 5 åren eller så läst på och lärt mig otroligt mycket om hälsa, genomgått diverse dieter och lidit av sjukdomar som aldrig förmodligen kommer försvinna så har detta varit viktigt för mig. Målet egentligen var väl att bli vegan över en natt, men så blir det alltså inte och det är helt ok. Så länge det också inte finns ännu bättre vegetabiliska alternativ som smakar och beter sig som det man är van vid så är jag relativt glad i att jag idag fortfarande äter ägg och mjölkprodukter. Jag gör detta, även om jag vet idag att det absolut inte tillför något positivt för min hälsa, för djuren eller klimatet. Vissa vill inte stämpla sig med vad de äter och det är helt ok. Den dagen jag blir vegan, eller även nu som vegetarian så tänker jag inte bli någon jobbig typ (eller leva upp till stereotypen i videon nedan):

Däremot är det viktigt tycker jag att informera och sprida vidare korrekt information om kost, då förvirringen bara blir värre och värre så vad ska man då tro?

Vego behöver inte betyda hälsosamt…

Att vara lakto-ovo vegetarian är enkelt som fan, i alla fall idag. I höstas  hade jag en spektakulär plan om att jag skulle bli värsta hemmafrun när vi flyttade tillbaka till Skåne och jag skulle bara laga massa nyttiga WFPB (Whole Foods Plant Based) mat, vilket då är växtbaserad mat lagat från grunden; grönsaker, frukt, baljväxter, stärkelse, nötter och frön och minimera intaget av processad mat och automatiskt gå ner alla mina 20 ish kilon jag länge velat bli av med. Vad hände? Jo, det är ju mjölk och ägg i praktiskt taget allt som kommer i ett paket, så att vara onyttig, fortsätta äta godis etc är skitlätt. Det enda jag behöver akta mig ifrån i stort sett är gelatin i godis (och i min omeprazol medicin – blä!) och fisk i färdiga såser. I övrigt så funkar det mesta. Resultatet? Jo, fortfarande 20-ish kilon som inte försvinner och tröttheten från helvetet är kvar som om inget har hänt och likadant består min eviga fibrovärk. Det är skitlätt som lakto-ovo vegetarian att fortfarande få i sig 8 gram fibrer om dagen, precis som innan, istället för det minimala rekommenderade intaget på 25 gram, så där har inget förändrats. Frysen är proppfull med oumph, quorn, veggie pizzor och lite andra färdiga märken för att förenkla vardagen. Det är gott som fan och en stor brist på grönsaker finns absolut där. När jag skrev för någon månad sen att jag äter en grönsak i halvåret så stämmer det rätt bra, faktiskt. Men jag klagar inte så mycket längre. Maten vi äter är supergod och det är verkligen enkelt och lätt att äta och leva så här. Jag tror dock att tids nog så kommer vi äta mer mat lagat från grunden. Vi ska bara orka komma dit och göra det också. Det gäller att hitta bra recept som inte tar 100 år att laga. Ingen av oss vill stå och hacka grönsaker 3 timmar om dagen (och frysta grönsaker är lite vattniga), som det ibland känns att man gör när man testar nya recept, och många nya recept smakar ofta blä så det är fortfarande lite komplicerat när man vill vara nyttig och hälsosam.

En liten önskan…

Nu när jag gått ut med detta så skulle jag uppskattas om frågor kring mitt val av kost inte blir en ”big deal”, även om det är en stor milstolpe för mig. Vill du veta mer om mitt val, fråga mig då när vi träffas så kan jag berätta.

Vad händer nu?

Medan du hämtar dig från denna lilla ”chocken” eller nyheten – vad du nu väljer att kalla det så tycker jag du ska kolla in ett gäng dokumentärer på Netflix, såsom What the Health, Cowspiracy, Forks over Knives, Food choices med flera, läsa ett par bra bloggar om vegetarisk(bara att googla) mat och absolut kolla in vegopodden. Idag har jag plöjt igenom tre avsnitt, den ena om Unbakery och den andra från bloggaren på Jävligt gott. Den tredje var en intervju med Therese Lindgren som är Sveriges största stjärna på YouTube (vad jag vet). Det finns ett antal skitbra kanaler på YouTube som också säger bra saker om veganism och annat i vegostil. Vegan i Sverige är en(dock lite för mycket hemska bilder på hur illa djur behandlas, men lärorik) och en annan stor favorit är Mic the Vegan(baserat på riktig forskning) samt Healthy Crazy Cool som lär dig att det finns hälsosamma fettkällor som är vegetabiliska. De två senare är på Engelska, men lätta att förstå. Den enda kanalen jag INTE (verkligen inte) rekommenderar är Unnatural Vegan. Hennes kanal är full av skit, totalt struntprat och inte ens baserad på riktig forskning. Lita inte på vad hon säger! Det enda positiva jag har att säga om henne är att hon är förmodligen en av de snällare personerna mot icke-veganer, då hon inte dömer dem, men hon sprider massvis av felaktig information om vad som är hälsosamt! Många andra YouTube kanaler är duktiga på att ”debunka” det hon säger. Hon är inte särskilt omtyckt i alla fall med all rätt, då hon är så negativ och har fel med typ allt hon säger.

Så, gå och lev ett vego-liv du med!

Vad som har hänt under vecka 36 2015

Svaret är egentligen, inget särskilt och det är orsaken till varför jag inte har bloggat så mycket denna veckan. Älsklingen var bortrest till Stockholm mellan Måndag och Onsdag, så då lekte jag gräsänka litegrann. Det var trevligt, även om det är asjobbigt att sova ensam om nätterna. Det är nog enda nackdelen med att vara gräsänka. Jag är så van vid att sova bredvid älsklingen…

Jag började veckan med att vara på plats på SIP, och sen stack jag till City Gross och handlade rejält. Jag köpte med mig lite saker som är lite mer ”Hälsosamma” eller vad man ska kalla det för och det är något av en tradition jag brukar göra när älsklingen är bortrest i ett par dagar. Då brukar jag mumsa i mig stärkelse i någon form och gärna så veganskt det bara går. Dock åt jag mindre än vad jag hade planerat, för de rätterna jag gjorde blev jag supermätt på så jag orkade knappt äta något mer utöver det.

Tagliatelle, Oatly iMat, lite flytande margarin och en purjolök

Faktum är att det bästa jag vet att äta, förutom lite fläskkarré ibland eller nått är faktiskt otroligt simpla rätter. Oftast bara 3-4 ingredienser. Stärkelse i någon form, oftast ris eller pasta. Någon typ av mejeriprodukt, matlagningsgrädde eller creme fraiche och någon typ av lök, antingen purjolök, rödlök eller vanlig gul lök. Vitlök är också gott, men det är bäst i såser. Såna här rätter kan jag typ leva på och äter det så ofta jag bara kan.

I övrigt så prövade jag också och leka lite med den nya streamingtekniken som kommit till YouTube. Det gick totalt åt skogen och varje gång jag trodde att jag hade ett klipp att dela med mig utav så var det alltid något som strulade, så inget har laddats upp ännu. Jag kommer i alla fall fortsätta leka med det när jag får möjlighet och jag kommer göra fler live streams istället för att använda mig av Hangouts on Air eller liknande när jag bara vill uppdatera folk snabbt om vad som pågår och slippa redigera. Inte för att folk bryr sig om mig, men ändå. Jag kör på i alla fall.

Veckan fortsatte sen som vanligt och i fredags träffade jag Jana, åt sushi och sen var jag med på FFFFF igen som denna vecka var på Condeco. Idag är det söndag och helgen har spenderats med att titta på tv i stort sett och det är nice. Imorgon är det dags för en fotografering för jobbet. Jag hade planerat att ta med mig Maja på jobbet, men det blev ändrat så fotografen kommer hit istället. Mer om det lär jag blogga om när jag fått tillgång till kopior av bilderna.

Hur har din vecka varit? Och framförallt, har ni saknat mig? Det känns lite konstigt när jag bloggar så sällan. Jag vill ju skriva helst något varje dag om möjligt, men ibland är livet så pass tråkigt eller så är jag alldeles för upptagen för att kunna skriva något…

Fler gamla klipp är tillagda på min YouTube kanal!

Det börjar som sagt hända lite mer på min YouTube kanal, vilket väldigt få människor bryr sig om. Nu har jag laddat upp ytterligare två klipp som kom ifrån en av mina gamla kanaler som jag avslutade någon gång förra året. Dessa två videkoklipp är ”Galet varmt i Växjö” och ”En kasse med nyttigheter”. Videoklippen blev ju raderade när jag valde att sammanfoga alla mina videos till en och samma kanal, men som tur var hade jag spelat in alla med min förra mobil och då finns det sparat på Google+.

Äntligen under 65 kg!

Fast, det kanske inte är så smart att ta ut segern i förskott? Det är i alla fall sant att jag återigen har kommit under 65 kilos-sträcket på vågen och det är tack vare denna veckas totala fokus på min mage, då jag jobbat hemifrån i stort sett hela veckan och jag har inte lämnat lägenheten pga hur jag har mått. Mer information om det finns längst ner i inlägget.

Det här inlägget kommer alltså att handla om vikt, vilket är något jag mer eller mindre slutat prata om, då jag någon gång i våras (2014) gav upp totalt när det gällde allt vad ”gå ner i vikt” heter, då inget jag gjorde hjälpte för att komma till en mer lämplig nivå, både kilomässigt och centimetermässigt.

Sen några månader tillbaka har jag dock börjat väga mig och mäta mig en gång i veckan. Denna dagen har oftast varit fredagar. Utan någon större ansträngning så börjar vikten faktiskt att peka neråt och särskilt när det gäller centimetrar. Jag går stadigt ner ca 0,5 cm i veckan runt höfterna, och jag ligger nu på 95 cm, vilket är det lägsta runt höfterna jag har legat på på sen hösten 2012.

Runt midjan så skiftar det konstant sen i höstas mellan ca 73-76 cm och runt magen så har det pendlat från allt mellan det lägsta på 86 cm till farliga 91. När jag var som lägst centimetermässigt så var det 69 cm runt midjan, 80 cm runt magen och 94 cm runt höfterna,och detta var hösten 2012, vilket var resultatet av dagliga morgonpromenader på 45 minuter och extrem kalorirestruktion (max 1200 kcal). Som ni har märkt så funkar inte det i längden, då jag alltid går upp dessa förlorade kilon när vintern kommer och motion inte är möjligt.

Dock så har jag sedan den här ”viktnedgången” började i höstas någon gång inte legat över 88 cm i alla fall, vilket är positivt, och mina bilringar börjar sakta försvinna, men det är ändå alldeles för stort och brett runt magen för att jag ska vara nöjd och ”hälsosam” enligt det farliga bukfettets omfång som helst inte ska överstiga 80 cm för kvinnor.

Jag skulle dock vilja påstå att testa att äta mer stärkelse har faktiskt varit det som kickstartat min viktnedgång, för jag har varken motionerat som en tok eller gjort några andra extrema förändringar för att stadigt gå ner dessa centimetrar. Det enda jag har gjort är att göra ett ärligt försök till att minska ner på onyttigt, ätit mer stärkelse och framförallt mer veganskt när jag väl får bestämma. Det har gått sakta, men hellre se små förändringar som är stadiga än att man gör en snabb förändring som inte är hållbar. Jag vill verkligen inte väga mer nu, jag vill bara väga och må som bäst på en mer hälsosam nivå och där är jag verkligen inte idag – oavsett vad folk tycker om hur jag ser ut och väger idag.

Att säga just viktnedgång är egentligen fel ord, för vågen har stått mer eller mindre helt still hela hösten eller så har vikten ökat något. Det värsta jag har legat på är ca 67 kg. Min vikt har de senaste 4 åren eller så sen jag flyttade till Växjö ökat med ca 1 kg om året. När vi flyttade till Furuby så kommer jag inte ihåg hur det låg till med centimetrarna, men jag vet att min vikt när vi bodde där pendlade mellan ca 60 kg och 62. När vi flyttade in till stan för snart 3 år sen så har viktökningen eskalerat mer och jag har stadigt hamnat högre och högre upp på viktskalan, och sen har det varit mycket svårt att komma under en viss gräns.

När jag vägde som ”lägst” efter att jag exploderade 15 kg upp våren 2009 och gick från smala och mycket trivsamma vikt på 50 kg till ”feta” 65 kg så vägde jag 60 kg. Det var den magiska gränsen under mycket lång tid, men den har hela tiden ökat. Nu är det ett mirakel att jag ligger under 65, för där jag har inte varit på ett bra tag. Min nuvarande vikt idag var låga 64,4 kg! Jag hoppas verkligen att vikten kan åtminstone hålla sig där, eller inte peka över 65 igen, men det är inget jag räknar med.

Mest sannolikt har jag bara förlorat vattenvikt och viktig muskelmassa denna veckan men totalt sett har jag gått ner 2 kg på en vecka av att varit mycket dålig i magen sen i måndags. Förra fredagen vägde jag 66,4 kg och nu 64,4. Jag tyckte iofs när jag såg mig i spegeln i morse att mina dubbelhakor har förmodligen blivit mindre också under denna veckan, vilket är positivt. Inte så konstigt iofs om man gått ner 2 kg…

Vill du veta mer om hur jag mått så kan du läsa mitt föregående inlägg som är lösenordsskyddat pga ”äckelvarningen” jag utfärdade om vad jag har skrivit. Inlägget ska inte läsas av känsliga personer, men lösenordet är ”Poop” om du ändå är nyfiken, med stort P i början.

Trevlig helg!

Sockerintag triggar sötsug och hungerkänslor?

Det var många dagar sen jag skrev något nu, men jag har varit så trött efter jag kom hem från Stockholm, så det är orsaken ifall någon har saknat mig. I alla fall, det jag har att berätta om idag är något jag har upptäckt, som i sig är rätt konstigt men ändå logiskt. Det man kan tolka av rubriken är i alla fall att socker triggar känslor som innebär sötsug och konstant känsla av hunger. Det är i alla fall något som jag har märkt av på sistone och nu ska jag förklara varför.

Dagens tillhörande bild.
Dagens tillhörande bild.

För ett X antal veckor sen så gick jag och sambon in i en period till, där vi gör vårt yttersta för att inte äta så mycket onyttigt. Vi har annars gjort det dagligen i flera år nu och det har bara lett till en eskalerad viktuppgång och värre refluxsymptom för min del. För några veckor sen så slutade vi alltså, och jag hade sötsug och kände mig hungrig i några dagar efteråt, sen så försvann det. Jag kände aldrig något direkt sug efter något, åt mig mätt på frukost, lunch och middag samt att jag åt mycket mer stärkelse än vad jag gjort tidigare. Jag har mått skitbra senaste tiden, eller åtminstone snäppet bättre än vad jag brukar göra då jag sluppit illamående, sura uppstötningar etc, och till och med lyckats gå ner i vikt litegrann. Till och med min brusiga mage har lugnat ner sig tack vare den här lilla kostomläggningen med mer stärkelse än vanligt, även om IBS:en i sig inte har blivit bättre.

I helgen så bokade jag in mig på att köra en automatare här i Växjö, eftersom Sunfleets bilpool äntligen (efter ca 2 års tjat och gnat) fått in en bil som jag kan köra. Vi åkte och storhandlade på Ica Maxi för närmare tusenlappen och själva körningen gick fint. Inget o klaga på, mer än att det var lite småjobbigt att ta sig till parkeringen och hem. När vi lämnat tillbaka bilen så gick vi till Hemmakväll, som ligger en liten bit bort och köpte en minipåse med lösviktsgodis. Det var gott, men udda att äta godis utan att vara direkt sugen på det. Jag kände mig alltså fortfarande mätt och inte hungrig vid det här laget (vad jag minns iaf, för nånstans efter jag kom hem så kände jag mig hungrig). Problemet började dagen efter, då vi ätit upp godiset och sen dess är jag nästan konstant sötsugen och jag är hungrig större delen av dagarna.

Detta finner jag extremt asjobbigt, då det var väldigt bekvämt att inte gå omkring hungrig eller känna suget efter något onyttigt. Det värsta är att oavsett hur mycket jag än verkar äta mig ”mätt” på sen dess, så är jag ändå hungrig och/eller sötsugen bara en liten stund efteråt. Jag gillar verkligen inte detta, och jag hoppas att det här försvinner snarast möjligt. Förutom att vi åt godis i lördags så har vi inte frossat i onyttigt som man kanske kan tro. Sen dess äter vi oss ”mätta” igen på frukost, lunch och middag, men det funkar inte just nu (i alla fall inte för mig) vilket är jobbigt. Dessutom har jag fortsatt att äta mer stärkelse, vilket då tidigare (innan godispåsen) har hjälpt mycket med sötsug och mättnadskänslor, men tydligen hjälper inte det för tillfället. Åh, jag hoppas det går över!

Har ni varit med om nått sånt här? Berätta gärna era erfarenheter. Jag vill dock inte ha nån lektion i näringslära, eller skitsnack om att jag äter för mycket ”dåliga kolhydrater”. Det är skillnad på en påse godis och exempelvis kokt ris eller pasta. Jag mår bra av att äta komplexa kolhydrater vilket är stärkelserika produkter, alltså pasta, potatis, ris, så håll såna åsikter för dig själv. Jag har redan hört tillräckligt om allt det där och jag har gjort mycket efterforskning själv om vad som skiljer kolhydrater från kolhydrater.