Imorgon är det en vecka kvar av årets sommarsemester 2017…

Tiden går fort när man har roligt säger dem, och det är nog väldigt sant. Tre veckor av fyra möjliga är efter idag över och utöver flytten, packa upp och komma i ordning så har dagarna flugit förbi. Det har inte hänt så jättemycket egentligen, mer än att man suttit vid datorn, bloggat, chattat och haft lite besök av vänner och familj. Sen i Torsdags har vi haft Henriks ena bror på besök. Han brukar komma och hälsa på lite då och då och passa på att spela spel tillsammans med Henrik. Det är alltid lika kul när han kommer och hälsar på. Han livesänder när han spelar spel, och använder sig främst nu av Mixer som plattform för det. Om du vill se när han spelar, kolla in hans kanal här!

Resten av tiden man nu är ledig lär fortsätta som den gjort tidigare, med skillnaden att de dagliga morgonpromenaderna börjar igen och att man får vända tillbaka dygnet lite, om man nu orkar och kan d.v.s.

Jag gosar med Maja i soffan i pyjamasen, då Maja ligger på soffryggen. Nya soffan bland annat gör det möjligt för många gosiga stunder med min lilla bebis…

En annan kul grej som har hänt är att jag återfått kontakt med en av mina gamla bästa kompisar från skoltiden. Det är riktigt trevligt. Vi har inte pratat med varandra på typ 15 år kanske, men haft varandra på FB i ett par år nu tror jag. Efter ett tag så blev det äntligen att ta kontakt på riktigt och vi har chattat dagligen typ hela veckan och det är skoj.

Ja i övrigt försökte man väl bara hitta en anledning till att blogga igen, så det här blev mest en uppdatering egentligen. Fortsatt trevlig sommar och helg!

Mitt liv som 60 åring | En dröm jag hade i natt

I natt drömde jag att jag fick se mitt liv som 60 åring. Det var skrämmande, häftig och i vissa fall otroligt osannolikt. Jag tror inte det var en sanndröm men det var ändå väldigt kul att få drömma nått sånt.

Jag var 60 år, men jag vet inte hur jag såg ut. Jag kände mig som jag känner mig idag. Ibland agerar jag ju som en gammal pensionär ändå med mina krämpor och värk men på nått vis kändes jag friskare än vad jag generellt gör idag i 2016. I alla fall, jag var på väg upp till Norrland. Jag hade inte varit där på över 30 år eller så och nu var det dags för någon slags släktträff. Jag kände mig riktigt ensam som om att livet bara var ett stort hål. Jag var inne på min tredje Grand Danois, som av någon konstig anledning fick stanna kvar hemma och jag bodde ensam.

Jag nämnde min ”före detta” sambo och denne person var Henrik. I drömmen bodde vi inte längre ihop och alla tecknen pekade på att han tyvärr hade avlidit och detta var anledningen till varför han inte fanns i mitt liv längre.  Saknaden efter Henrik var så enorm att jag förmodligen var i en djup depression. Trots att jag hade en GD hemma så spelade det inte så mycket roll, jag var ledsen och ensam ändå. Mina föräldrar gjorde allt de kunde för att muntra upp mig på den här släktträffen och jag antar att det mesta fungerade.

De positiva aspekterna i mitt liv, förutom hunden var att jag hade varit vegan i över 30 år. Jag berättade för släkten att min hälsa hade förbättrats enormt när jag blev först vegetarian i 35 års åldern och ett par år senare vegan. Riktigt bra blev hälsan när jag och Henrik började äta WFPB (Whole Foods Plant Based) vilket är 100% växtbaserat lagat från grunden. Jag berättade att jag lätt gick ner 20 kilo (jag väger idag jättetunga 70 kg enligt vågen 😮 ) och har inte gått upp i vikt sen dess och jag var mycket pigg, aktiv och ur många aspekter var mitt liv komplett annorlunda jämföres med hur jag lever det idag.

Jag träffade mina syskon. Bägge hade barn, säkert 3 vardera. Likaså hade mina kusiner. Släkten hade utökats en hel del. Det kändes som om jag spenderade en halv evighet uppe i byn, men förmodligen var jag bara där i ett par dagar. Det var både snö, sommar och solsken blandat med tråkigt mörker. Jag fick träffa många gamla ansikten och konstigt vilket muntrade upp mig rejält men jag var också med om en del tråkiga saker under den här släktträffen. Bland annat försökte folk tvinga på mig aktiviteter jag vägrar vara med på och jag blev arg i drömmen och röt ifrån. Varför utelämnar jag från det här blogginlägget.

Jag hann vakna innan det var dags att åka hem och drömmen fick inget direkt avslut. Jag var lite smått chockad när jag vaknade och det blev ett litet abrupt uppvaknande då vi har målare i huset som målat trappuppgångarna, hissen etc i flera veckor. I dag skulle de måla alla dörrar i huset så det blev till att kliva upp direkt och börja jobba.

Mina tankar om drömmen…

Den här drömmen får mig att tänka lite. Om det är en sanndröm återstår ju att se. Kanske är jag inne på min tredje GD när jag är 60 år, det är mycket möjligt att jag är vegan då också med tanke på teknikens framgångar med allt som pågår med hur mat odlas etc. Jag hoppas dock på att jag och Henrik fortfarande lever ihop och är lyckliga när vi är så gamla och att jag aldrig ska behöva känna mig ensam och deprimerad igen. Jag hoppas också på att jag kan ha en någorlunda aktiv livsstil som inte påverkar mig negativt och att det finns möjligheter till en bättre hälsa. Tiden får utvisa om drömmen var rätt eller inte. Vid det laget lär jag säkert ha glömt bort totalt att jag fick en inblick i min framtid. Jag har ju liksom länge sagt att om jag passerar 60 år så blir jag förvånad, för med min usla hälsa borde jag dö av en hjärtinfarkt när jag är 42 eller nått, men man vet aldrig. Sakta men säkert kanske matvanorna blir bättre och jag kanske lever tills jag blir 120. Who knows? Jag vill bara leva ett bra, hälsosamt och rikt liv. Och gärna tillsammans med Henrik och ett gäng grandisar…

Årets höstresa 2016, en simpel och kanske tråkig sammanfattning…

Jag tycker om att åka till Stockholm för att hälsa på min familj, mina gamla vänner jag har kontakt med där och för att träffa min framtida uppfödare. Detta året blev resan också av, min så kallade ”höstresa”. Någon gång under hösten åker jag alltså till Stockholm ensam och stannar i ca en vecka för att umgås och hitta på saker jag tycker är roligt som inte alltid är så roliga för älsklingen min.

Fredag

Årets resa blev en Fredag till Fredag och resan upp gick väldigt smärtfritt. Tågen var i tid! Ett mirakel! Det blev inte lika på vägen hem, men det berättar jag senare i inlägget. Syrran kom och mötte mig på T-Centralen och vi tog pendeltåget tillsammans hem till päronen. Där vankades det vegetarisk wok med Sussie och Gunnar, päronen och min syster. Brorsan är för närvarande i Singapore och härjar. Vi tittade på kort, jag berättade om flytten och planerna gällande försäljning av lägenheten med mera. Det var väldigt trevligt. Sen tittade vi på en massa kort från tidigare år.

Lördag

På lördagen åkte jag och Mamma in till stan. Jag hade planer på att köpa häftiga hårfärger, eftersom min plan med min blondering jag gjorde för några månader sen var just för att jag skulle ha lite roliga färger i håret. Jag har googlat lite och hittade precis vad jag letade efter på Lyko i Mood gallerian. Jag skulle ha lila och rosa färg men det var tre för två erbjudande så jag tog en blå färg också som jag ska testa att använda en annan gång. Jag köpte även en tub med silverglitter som jag letat efter i en halv evighet känns det som på en party butik som låg i närheten. Pappa hade kört in oss till stan, för han skulle filma lite för jobbet med Kalle, och efteråt gick vi och käkade sushi och annat gott på ett ställe jag åt på förra året när jag gjorde min höstresa 2015. När vi kom hem så började jag mitt äventyr med att sätta i färgen. Jag sköljde håret, utan att tvätta det med schampo. Det stod nämligen bara att håret skulle vara blött så jag testade. Sen delade jag in håret i tre delar. På höger sida satte jag i rosa färg och på vänster sida blev det lila. Den rosa färgen syntes mycket tydligt men den lila syntes nästan inte alls trots att jag tog lika mycket färg till bägge. När jag låtit det sitta i en stund så sköljde jag ur det. Det kom ingen färg ur utan det bara skummade. När jag var klar gjorde jag en fin fläta och nedan kan ni se resultatet:

Närbild på flätan. Effekten är uppnådd med den rosa färgen men lila syntes nästan inte alls.
Närbild på flätan. Effekten är uppnådd med den rosa färgen men lila syntes nästan inte alls.

Jag blev halvt nöjd. Själva effekten blev ju som sagt uppnådd för jag ville att det skulle synas mycket tydligt att jag hade fler färger i håret, men det var trist att den lila färgen inte syntes så mycket. Det var som om att den knappt fäste heller. Dock så syntes den lila färgen mycket bättre dagen efter när håret var torrt, men det var ändå otroligt lite som hade fastnat. På lördagkvällen gick vi på 60 årsfest. Jag stannade bara en stund och körde hem strax före kl 20 på kvällen. Sen satt jag och tittade på en av Twilight filmerna på Netflix som nyligen kommit ut där.

Söndag

På söndag fick jag återigen göra något som jag har längtat efter i flera år och det var att vara med på hundpromenad med Svenska Grand Danois klubben. När jag bodde i Stockholm så blev jag medlem i klubben och var ett tag med på nästan alla promenader, men efter att jag lämnade Stockholm så blev det dels för dyrt att vara medlem (plus att jag typ hela tiden glömde bli medlem). Den här söndagen var typ första gången på typ 15 år eller nått som jag fick vara med igen och tajma in det med min höstresa. Jag gick tillsammans med Ann-Louise från Grandison (min framtida uppfödare) och jag promenerade med Åse, som är en blå tik från K-kullen som var för två år sen.

Åse sitter bak i bilen och är alldeles, alldeles underbar! Jag blev så kär i hennes lynne och vackra kropp och huvud!
Åse sitter bak i bilen och är alldeles, alldeles underbar! Jag blev så kär i hennes lynne och vackra kropp och huvud!

Ann-Louise promenerade med Gibson, deras nya valp som var en riktig buse men när han var lugn så var han helt fantastisk. Precis som resten av deras härliga hundar. Det var jättekul att gå med alla som var med den dagen och jag fick lära mig nya saker, både om rasen men även andra grejer som kan vara bra att veta inför mitt hundköp.

Ann-Louise med Gibson. Många bilder blev det och ingen blev 100% perfekt men här ser man snyggingen i sin helhet.
Ann-Louise med Gibson. Många bilder blev det och ingen blev 100% perfekt men här ser man snyggingen i sin helhet.

På eftermiddagen besökte jag även min syster som är utbildad hälsorådgivare inom Ayurveda (hur det nu stavas). Hon tog min puls och gav mig lite råd om mat och annat. Om och när jag följer hennes råd återstår att se. Jag är skeptisk till det som inte forskningen säger när det gäller kost. Jag har ju också lärt mig massvis själv de senaste åren och planen är egentligen – ät mer fibrer och försök gå åt det veganska hållet om möjligt. Jag får tänka på saken. Det som var mest intressant var att hon kunde känna att jag har fibromyalgi när hon tog pulsen och det tyckte jag ändå var lite häftigt. Det är skönt att få sina besvär bekräftade på många olika sätt. Senare på kvällen vankades det klassisk Söndagsmiddag och då träffade jag Kalle igen som är min brors sambo. Han är helt underbar! <3

Måndag

På måndagen åkte jag till Norrtälje för att träffa Kerstin. Det är en lång resa med många byten men det gick ändå väldigt smidigt. Vi åt på ett ställe som hade både sushi och asiatisk buffé. Det var supergott! De hade även Ramune till försäljning! Helt otroligt så det testade jag. Jättegott!

Ramune, en japansk läsk med smak av Lychee. Kostade 35 kr. Dyrt men väl värt pengarna!
Ramune, en japansk läsk med smak av Lychee. Kostade 35 kr. Dyrt men väl värt pengarna!

Efter den goda lunchen åkte vi hem till Kerstin där jag fick träffa hennes hund Joy igen. Det blev lite hundträning då hon aggressivt vaktar och äter upp sina mjukisdjur. Sen fick jag lite massage och sen var det dags att åka tillbaka till Stockholm igen. Denna kväll vankades det middag med min moster och ena kusin. De hämtade upp mig vid Danderyds sjukhus så jag slapp åka kommunalt hela vägen. Mycket bekvämare att åka bil än kommunalt efter en sån lång dag!

Tisdag

Tisdagen blev en ren och skär ”sitta hemma och glo” dag. Men det behövdes! Jag hade ju ett riktigt fullspäckat schema, med nästan ingen sovmorgon heller sen jag kom så jag behövde vila lite. Det blev film, tv och en stor irritation på klassisk reklam-tv. Hur fan orkar folk med det? Sen Netflix kom och YouTube blivit ett gigantiskt bibliotek för nytt lärande så behöver jag knappt något annat för att spendera min fritid. Nej, jag hoppas verkligen att reklam-tv dör ut fort som fan. Blir ju tokig på att inte kunna pausa när man vill, se samma reklam om och om igen samt att det är reklam var 10:e minut eller så numera på svensk tv. Det börjar likna USA snart och det är INTE bra. Mer Netflix åt folket! Och för den som undrar varför jag inte satt och glodde på Netflix och YouTube hela den dagen så beror det på att föräldrarna har begränsat med internet då de inte har fiber utan enbart 4g med 50GB data att spendera på en månad. Det spenderade jag på 2 dagar förra året jag var där då jag inte visste om att det var begränsat så i år fick jag planera lite mer men det gick bra. Lösningen blev att sänka upplösningen på allt man tittade till det absolut lägsta. Jag satt ändå långt bort från teven så dvd kvalité och liknande såg ändå ut som HD. Alltså, no harm done.

Onsdag

På onsdagen satt jag hemma en hel del med, med undantaget att jag tog en sväng förbi Media Markt för att köpa en sladd så jag kunde titta på Netflix på stora teven via min dator. På kvällen var det dags för en till ”familjemiddag” med familjen Styrman som hade Sam med sig. Sam är för övrigt 2½ år och en riktig energiknippe men det var kul att han inte var rädd för mig eller så. Det blev en trevlig middag och kväll med god mat och sällskap.

Torsdag

På torsdagen spenderade jag mer tid med mamma plus att jag åkte tillbaka till min syster för att säga hej och prata om andra saker. Sen på kvällen var den mest efterlängtade grejen av allt och det var mitt återbesök till Ann-Louise och Pär för att hälsa på dem igen men också för att träffa resten av hundarna och få gosa som en tok med världens bästa gosegris – Gandalf! Snacka om att vara kär, i himmelriket och vara galet glad! Bilden nedan är ett kollage som sammanfattar glädjen jag kände när jag var där i Torsdags…

Ett kollage med en samling bilder jag eller Ann-Louise tog på mig med Gandalf. Gibson är också med på ett hörn.
Ett kollage med en samling bilder jag eller Ann-Louise tog på mig med Gandalf. Gibson är också med på ett hörn.

Jag ska skriva mer utförligt om mitt besök på Antons blogg och jag har delat några bilder på Instagram sen tidigare.

Fredag

Veckan gick fort och snart var det dags för hemfärd. Jag hade bestämt sen tidigare att jag skulle åka tidigt på dagen för att få ut med av helgen och på ett sätt var det tur, för resan hem var allt annat än smidig. Det gick någorlunda bra i början. Vi blev en kvart sena pga problem med signalfel i Stockholms Södra. När vi var nästan framme i Alvesta så hände det som inte fick hända. Ett tåg framför oss hade kört sönder en växel och spårat ur. Som tur var, fastnade vi i Moheda, vilket är en superhåla utanför Växjö. Det gick att kliva av där så det gjorde jag och väntade på en regionbuss som skulle komma 40 minuter senare. Jag kom fram till Växjö 2 timmar senare än planerat men det gick bra ändå. När jag kom fram mötte Henrik mig vid stationen och vi gick direkt till banken för att påbörja försäljningen av vår lägenhet. Mer om vad som händer där berättar jag i ett annat inlägg.

I det stora hela var det en underbar resa – precis som vanligt. Lagom med vila, ingen galen hemlängtan heller och lagom med träffar med nära och kära. Några träffar uteblev och jag hade hoppats på att även andra personer jag träffar extremt sällan skulle höra av sig men så blev det alltså inte. Jag är nöjd ändå. Jag fick ju gosa med Gandalf… 🙂

En till vecka i nollåttalandet har spenderats!

Om ni undrar vars fan jag tog vägen senaste veckan, utan ett ljud från min blogg etc, så beror det på att jag har varit i Stockholm och härjat i en vecka. Det var jätteroligt, men det blev inte riktigt som jag hade hoppats på. Jag träffade många av mina vänner och vännerna till familjen, men långt ifrån alla som jag hade hoppats på. Detta berodde på att en del var bortresta själva. Den största ”besvikelsen” eller vad man ska kalla det för var att jag inte fick någon möjlighet att träffa kenneln, och gosa med Gandalf etc. Det var den största höjdpunkten när jag gjorde den här resan förra året, men i år så blev det magsjuka tyvärr, så då fick vi ställa in.

Jag är glad ändå, för i det stora hela har jag haft det jättebra, även om det var asjobbigt att vara utan Henrik så länge. När helgen var över så kände jag att nu började det bli lite jobbigt, utan att ha Maja i knät och gosa med henne samt att jag saknade oerhört mycket att sova bredvid Henrik och gosa med han i soffan och i sängen.

Nu är jag i alla fall hemma igen, och resorna upp och ner gick mycket bra. På vägen upp så fick jag ett mycket trevligt sällskap av en blind man, så då blev det mycket prat om Funkibator. Jag fick hans visitkort och jag hoppas jag kommer få träffa honom igen.

När jag väl kom upp till Stockholm så har jag varvat sociala möten med lite jobb, och jobbgrejen var verkligen jobbig. Internet hos mina föräldrar är inte särskilt stabilt och dessutom har de bara mobilt bredband. Jag trodde att de hade obegränsat, trots det mobila nätet och när jag hittade deras Apple TV, så brände jag upp deras data två gånger om, men så kan det gå när man inte vet bättre. De hade själva ingen aning om hur mycket data som går åt när man ser på streaming. Det går åt mycket. Jag och Henrik kan själva spendera säkert 10gig per dag här, eftersom vi tittar oerhört mycket på Netflix, YouTube etc. Mamma o pappa tittar mest på vanlig, marksänd tv och bara någon gång ibland på typ tv4play. Eftersom jag bara ser streaming i stort sett så tittade jag på som vanligt och poff sa det, och sen var datan slut. Galet, men det löste sig.

Apropå jobbet så har jag lärt mig en läxa. Aldrig mer ska jag ta med mig vår tröga laptop någonstans för att jobba. Det gick så galet trögt att jag höll på att bli tokig. Som tur var fick jag bra arbetsuppgifter, så jag genomförde alla timmar + lite till som jag behövde. Det var dock otroligt jobbigt att sitta vid trögt internet, och en mycket trög dator. Ibland fick min mobil agera jobbdator och tro det eller ej, men det gick faktiskt bättre ibland.

Vinjetten till Söderkåkar, på lotsgatan där vi gick förbi. Bilden är en länk.

Jag har i alla fall träffat många människor, umgåtts med familjen och nära vänner. På fredagen sov jag över hos min kompis Lollo, jag gick på Söders Höjder med mina syskon och pappa för att försöka hitta inspelningsplatsen till Söderkåkar som spelades in på 70-talet, då det har varit en stor del av vår barndom. Det visade sig att vi hittade halvt rätt. Bakgrunden till vinjetten spelades in på Lotsgatan och där gick vi förbi, men jag ville hitta husen och gården där allt annat spelades in. Det är tydligen någonstans på Lidingö, så nästa gång man kommer till Stockholm och vädret är bra så lär man försöka ta en tur dit ut med och förhoppningsvis hittar man den rätta inspelningsplatsen om den nu finns kvar. Det hade varit så otroligt roligt! Söderkåkar, första sällskapsresan-filmen, mitt Gameboy och allmänt TV tittande är liksom min kompletta barndom. Mycket stillasittande, men ack så roligt man hade det som barn. När vi var i Stensån, som ligger utanför Ytterhogdal så var det Söderkåkar och sällskapsresan vi brukade sitta och titta på. Har säkert sett bägge filmerna hundratals gånger i mina dagar.

Veckan var i alla fall sprängfylld av kärlek, skratt, jobb, och massa annat trevligt. Åt sushi ett antal gånger också och träffade en vän, Filip som jag inte sett på typ 10 år skulle jag gissa. Jag är nöjd och glad nu i alla fall, men framöver lär jag lata mig rejält, för annars blir det svårt att orka med.

Å nu är det dags att fara hemåt igen

Jag sitter nu på tåget hem mot Växjö igen. Jag har haft så otroligt roligt hela veckan, att jag nästan inte vill åka hem. Jag hade lätt kunnat stanna ett par dagar till och umgås mer med både vänner, familj och diverse husdjur. Minnet av Gandalf är nog det absolut bästa dock, för mina möten med honom har bekräftat ännu mer varför jag är så kär i rasen grand danois, och nu blir det viktigt för att se till att min dröm blir sann så snart som möjligt.

Så här såg Gandalf ut när jag skulle åka. Riktigt ledsen...
Så här såg Gandalf ut när jag skulle åka. Riktigt ledsen…

Hela veckan har bestått av möten av olika slag. Nästan varje dag har jag dessutom träffat en hund, och det är för mig väldigt ovanligt numera. Jag ser så klart hundar när jag är utomhus, men jag träffar sällan dem och får nästan aldrig gosa så mycket som jag fick göra med Gandalf.

I måndags åkte jag till Norrtälje och träffade Kerstin. Det var trevligt. Resan tog över 2 timmar, men det flöt på bra. Vi åt lunch på bergstugan, och jag fick möjlighet att ta en del bilder över utsikten av Norrtälje.

image

Sen åkte vi hem till henne och jag fick träffa hennes hund joy, som jag inte träffat på länge. Jag gav henne lite tips om hundträning, och det var kul att se framgångarna av det. Efter jag varit i Norrtälje, så åkte jag till min syster för att dricka chai-te med mina syskon. Det var otroligt trevligt. Vi börjar äntligen likna varandra i våra intressen, och det var riktigt härligt att prata om hälsa, vegansk mat och forskning utan att få höra att jag är korkad eller för extrem när det gäller nyttig mat.

På kvällen så hade vi stor familjemiddag med familjen Styrman. Dem står vår familj så pass nära att vi kan räkna dem som familj. Det var en mycket trevlig middag, och vi åt tacos.

På tisdag hälsade jag på kenneln igen, gosade lite till med Gandalf och sen fick jag öva lite smått på mörkerkörning när jag åkte hem, men det gick bra.

image

På onsdagen så fikade jag med en vän som heter Mirelle. Hon är dottern i familjen Styrman, och har nyligen fått en bebis som heter Sam. Han är ett riktigt charmtoll för att vara en mänsklig bebis, men just den dagen var han lite ledsen. Antingen är det dags för tänder, eller så hade han ont i magen. Efter jag varit där, åkte jag till kenneln igen för sista gången för den här resan, och Gandalf följde mig ut på gården och såg riktigt ledsen ut, för han ville inte att jag skulle åka. Bilden på hans blick kan ni se på det första fotot i inlägget.

Igår träffade jag Lollo, en gammal kompis från grundskolan. Vi tog en långpromenad med hennes hund Zoë. Sen fikade vi lite och pratade skit om allt möjligt. Efter det åkte jag och mamma och shoppade lite prylar till mig.

image

Nu sitter jag som sagt på tåget hem. Jag har bestämt mig för att göra fler såna här resor i fortsättningen.

Det här inlägget skrevs från Nexus 5 med applikationen WordPress for Android