”Om män är djur – då är kvinnor hjärtlösa”.

Jag fick ett nytt besöksrekord på bloggen igår. 114 besökare, och än så länge har jag fått 50 idag utan att behöva skriva något nytt inlägg efter gårdagens om feminism och manshat. Tack till alla, vill jag säga som läst det, kommenterat och gett positiv feedback. Jag hade väntat mig mycket skit, men istället fick jag bara positiva ord tillbaka. Det kanske blir annorlunda när jag skriver det jag har att säga idag.

Jag tänker inte skriva så mycket mer om feminism, för jag kommer liksom ingenvart. Jag vet vad jag står för, och jag kommer aldrig komma överens med vissa feminister som har väldigt envisa åsikter och ständigt missförstår mina budskap. Det är liksom helt ok. Jag vet att det är stor skillnad på manshat och feminism. Det jag tycker är fel är väl att kända feminister såsom Lady Dahmer, Kakan, Gudrun Schyman och massa andra som jag absolut inte har någon koll på, men som är populära bloggare på nätet, sprider det här ”manshatet” till sina läsare, som blir påverkade att då ”lära sig” att hata män. Det är liksom skillnad på män som grupp, enskilda individer och Arne på kontoret. Om nu F! inte står för manshat, utan för jämställdhet, är det då inte lite fel att deras väljare börjar tro att det är rätt att hata män bara för att de är just män?

Oftast riktar sig det här manshatet till gruppen vita heterosexuella män, om jag har förstått det rätt. Min bisexuella bror kan alltså stå utanför den här skiten och inte ta åt sig. När jag igår skrev mitt inlägg och satt hela dagen och funderade på alla hemska twitterinlägg om hur vidriga och äckliga män är, så satt jag och led med alla män jag känner. Jag ville bara hem och krama på min sambo, för han är en underbar man som älskar mig och som själv märker av hur vissa kollegor på hans jobb har behandlat kvinnor på ett sämre sätt. Det gör min sambo till en bra människa, och det tycker jag ska uppmärksammas. Alla män, oavsett vilka de är som reagerar instinktivt på samma sätt som min sambo tycker jag är bra människor. Rövhål finns det överallt, och jag tycker att man ska lära sig skillnaden på bra och dåliga individer.

Kakan tycker att alla män har rätt att kämpa för rasism, våldtäkt och manssolidaritet. Bilden är en länk och inte snodd!

Jag förstår mig inte riktigt på feminism som begrepp, men jag förstår att den behövs. Kanske inte riktigt här i Sverige – men det anser jag för att jag absolut inte på något jävla sätt någonsin har upplevt att jag blivit kränkt av män – bara för att jag är kvinna. Jag ser saken med andra ögon. Brist på kompetens, dålig uppfostran, dålig ekonomi eller bara personlighetsproblem som gör att män som kvinnor som jag har mött har behandlat mig illa. Det har aldrig dock berott på mitt kön, vad jag vet. Det enda jag har märkt av tidigare är att ju mer kvinnligt jag beter mig och/eller klär mig, desto mer får jag kämpa för att bli hörd, men detta gäller inte män utan också kvinnor som i samma (om inte i större) grad har behandlat mig annorlunda om jag beter mig som ”kvinnor ska”.

En vän till mig berättade igår att i andra länder, som exempelvis Malaysia så behövs feminismen mer, för där är tjejer rädda för att umgås med sina kompisar (för att de får inte träffa dem för sina föräldrar) och att göra en abort är omöjligt. Där behövs det insatser! Här i Sverige är min, väldigt personliga åsikt, att feminismen har gjort sitt. Vill en kvinna ha en högre lön – ja men utbilda dig då, eller välj en annan bransch där du kan få en högre lön. Försök få heltid om möjligt, prata med din chef, eller facket – ja gör vad fan som helst men anklaga inte männen för att din situation ser ut som den gör. Missförstå mig rätt, tack. Jag påstår inte att kvinnor är svaga eller nått sånt skit, jag syftar på att alla människor sitter i olika situationer som kan vara svåra, men jag tror inte på att svaret på att dessa människor har det förjävligt beror på att män finns och gör alla kvinnors liv till ett stort fett jävla lidande. Jag tror inte på det. Ursäkta mig om jag skulle ha fel, men jag litar inte på det.

Kvinnor som säger att de hatar män är lika jävla förtryckande som så kallat män är mot kvinnor. Jag har fortfarande inte fått en förklaring på hur min sambo förtrycker mig. Vet du vad han gör för fel? Skitsamma. Det här är det sista jag har att säga om feminism och manshat. Nu ska jag gå och umgås med min sambo, sitta och mysa framför teven och känna mig älskad och uppskattad innan vi går och sover. Vad ska du göra?

Kommentarer gör bloggande mycket roligare, så lämna gärna en eller två! Glöm dock inte att följa kommentarsreglerna!