Min Pebble är trasig!

Min Pebble ligger på bordet och blöder…

Igår, precis innan jag och Henrik skulle bli hämtade av pappa för att äta middag med dem så råkade jag ha sönder min Pebble. För er som inte vet vad det är för något, så är det en smart klocka, som skickar notifikationer från telefonen vilket har underlättat oerhört mycket för mig sen jag fick den i slutet av November förra året.

Jag skulle nämligen ta på mig ett par långbyxor, eftersom vi skulle sitta ute och jag ville undvika att frysa och bli myggbiten. Byxorna jag tog på mig har legat i garderoben ett tag, med skärpet i dem. De var lite dammiga, så jag skakade av dem och när jag gjorde det så åkte skärpets hårda del (bättre ord, någon?) rakt in i skärmen på Pebblen, och den dog direkt. Eller ja, den funkar fortfarande, men man ser inget – förutom massa blödande pixlar. Inte roligt, så nu får jag återgå till så som livet var innan.

Jag har iofs varit helt utan klocka på armen i hur många år som helst, men det är inte en vanlig klocka som visar tiden jag är i behov av. Jag vill ha en smart klocka som då är kopplad till mobilen, så jag slipper missa samtal och vet vem det är som skickat sms eller kommenterat på min blogg. Det blir liksom mycket mindre stress när jag vet direkt vad som händer på min telefon. Tills jag har råd och köpa en ny klocka, så får jag alltså gå utan och riskera att missa massa samtal etc. Det känns också konstigt nu när jag inte har klockan på armen längre heller, nu när jag vet att den är trasig.

Jag har flätor idag! Bilden är tagen med laptopens inbyggda webcam.

Vissa dagar har jag inte satt på mig den alls, men den har alltid varit i närheten ändå. Jävligt tråkigt är det i alla fall. För att muntra upp mig så har jag både flätor idag och så fick jag låna bilen hela helgen när päronen är här, så i morse så körde jag till Lernia, vilket var underbart. Jag har också kopplat in en extra skärm i min laptop, så jag kan få två skärmar när jag är här, för det underlättar verkligen att arbeta på laptopen istället för en dålig XP dator. Sen blir det sushi till lunch idag och så ska jag få träffa min bästa polare Mac.

Det här inlägget skrev jag då jag väntade på att nästa visma program (lön 600) skulle installeras på min laptop, och nu är installationen klar så nu ska jag fortsätta jobba.

Ha en trevlig dag allihop!

Man tager vad man haver

Kopplade in skärmen från datorn på Lernia in i min laptop, för att enklare njuta av två skärmar + windows 7. Man får göra vad man kan när man är ledsen över att min pebble gick sönder. Ska blogga om det senare idag – så klart. Sen så körde jag till Lernia idag, också. Får låna bilen hela helgen, medan mina föräldrar är här och hälsar på. Awesome!

Har ni några smarta lösningar på ert jobb eller skola som underlättar arbetet för er?

#plusbloggen  

Post imported by Google+Blog for WordPress.

Idag kom päronen och hälsade på – igen.

Jag bor långt borta ifrån min familj. Ca 40 mil eller så, och tidigare har det varit längre än så, då jag bodde i Skåne. Jag träffar min familj ca 3-4 ggr om året, och ibland är det oftare än så. I år så har jag träffat dem väldigt mycket, särskilt under våren, då jag var i Stockholm och härjade typ hela tiden kändes det som, då Spring utbildningen jag gick innan krävde lite resor upp till Stockholm, men även till Skottland. Det har ju gjort att jag tröttnat lite på att resa, och därför är det kul att träffa mina föräldrar igen – utan att jag behöver resa någonstans.

Ikväll ska vi grilla på Evedals camping, och det ska bli trevligt. Fläskkarré med potatis och sås – något av det godaste jag vet! Sen så ska jag få köra lite bil också, vilket jag ser fram emot, då jag inte kör bil mer än kanske nån gång var tredje månad eller så. Huvudvärken har ju temporärt blivit bättre, så nu vågar jag sätta mig bakom ratten igen. Vad vi ska hitta på sen under helgen vet jag inte, men vi lär nog ta det väldigt lugnt. Jag ska visa dem Lernia i alla fall, och vi lär nog äta ute en hel del med.

Pappas ”Åbäke” som det krävs C körkort för att köra + deras camper.

Tyvärr så kom dem inte och hälsade på som dem brukar – nämligen i pappas ”Åbäke”, vilket är en gigantisk pickup-truck som pappa importerat från USA eller Kanada. Till den så har dem en Camper som passar modellen väldigt bra, men i år så åker dem i pappas nya jobbarbil istället + en liten camper som bara passar till mindre pickisar. Det positiva med det är att jag kan få köra lite – eftersom jag bara har körkort för automat också. Det är främsta anledningen till varför jag kör så lite bil, för att bilpoolen i växjö har inga automatare, och jag har inte råd med egen bil förrän jag har ett fast jobb med en bra lön – och då vet jag inte ens om jag behöver eller vill ha en bil heller.

Jaja, det brukar bli lite bilsnack varje gång jag träffar päronen, men så får det bli. Det här inlägget tidsinställer jag, bara så ni vet 😛 Fler bilder om päronens besök lär ni få se senare i Plusbloggen.

Vad ska ni göra i helgen?

Det funkade att installera Visma på min laptop!

Och för den som inte förstår vad jag pratar om, så går det att läsa alldeles utmärkt i mitt blogginlägg jag skrev igår om hur mycket jag avskyr strul.

Det är faktiskt väldigt nice att sitta vid laptopen för en gångs skull, så det lär jag nog vilja göra flera gånger. Laptopen har ju Windows 7, och är fan så mycket snabbare än datorn på Lernia. Skärmen är dock mindre, men den är bekvämare att titta på =)

Jaja, idag är jag glad – men känslolivet går ju i berg och dalbana…

Vad hittar ni på idag?

#plusbloggen   #visma  

Post imported by Google+Blog for WordPress.

…och jag gillar inte strul heller!

Jag har fått nog och pressen stiger. Bilden togs i Måndags när jag inte mådde så bra.

Igår skrev jag hur mycket jag hatar bränder, och idag tänker jag skriva om Visma och hur det går att lära sig det. Allt går nämligen i vågor, och det är så typiskt, särskilt om man är som jag är, och hatar när det strular.

Bilden till vänster tog jag på mig själv i en rad serie foton, som jag tänkte ladda upp till G+ och förklara hur jag kände just då, men det blev aldrig av. Jag skrev istället av mig i det lösenordsskyddade inlägget, som blev väldigt populärt. Dock, om man ska återgå till att skriva om vad det hela faktiskt handlar om så är det väl bäst att nästan börja om från början.

Sen jag började på Lernia, så är mycket av tanken att jag ska lära mig just bokföring. Det är något som skrämmer mig, eftersom det väldigt lätt kan gå fel, men det finns ändå många positiva sidor till det hela. Det mest positiva är programmet Visma administration 2000 som faktiskt underlättar rejält om man antingen arbetar med administrativa saker, eller exempelvis är egen företagare. Programmet kan nämligen (i verkligheten) koppla upp sig till banken, så när du registrerar fakturor, eller betalar dem så kommer pengarna in på ditt bankkonto eller dras därifrån. Den räknar också ut debet och kredit mer eller mindre automatiskt, och det mesta kan man köra automatiskt, vilket jag ser fram emot om jag någon dag blir min egen. Vilket jag fan måste – om jag ska en ärlig chans att arbeta heltid och må bra samtidigt.

Jag har nämligen insett, vilket jag skrev i gamla bloggen att jag vill verkligen bli min egen på nått sätt. Dels för att kunna arbeta heltid, men även för att det ska underlätta att skaffa Grand Danois. Ibland hör jag verkligen inte hemma bland folk, utan borde genomföra mina arbetsuppgifter i en lugnare miljö där jag känner optimal trygghet. Det gör jag i stort sett bara hemma framför min dator, där jag vant mig vid att sitta varje dag de senaste 5 åren eller så för att göra viktiga saker. Nu när jag är på Lernia så inser jag det alltså mer och mer varje dag hur mycket det betyder för mig att göra saker och ting på mitt eget sätt.

Gällande Visma och strul, så har det varit som en berg och dalbana hela denna veckan, vilket är otroligt frustrerande. När jag sitter och skriver in saker och hela tiden får felmeddelanden och jag inte kan hantera det – ja då går det inte alltid så bra och mycket sånt har det varit. Igår var jag dock på bättre humör och det gick väldigt bra hela dagen med programmet. Det gick det även idag med, fram tills att jag hade registrerat massa fakturor och skrivit in ett dumt datum som gjorde att jag var tvungen att börja om helt från början. Det gjorde mig egentligen inte så mycket, för jag hade en plan att äntligen få gå hem och installera en version av programmet på min egen dator, och idag fick jag veta vilka filer jag behövde.

Dessvärre (och nästan självklart) så funkade det inte när jag kom hem. Det fattades nån fil, så nu får jag vänta ytterligare nån dag innan jag kan testa igen o se om det funkar. Jag ska ta med mig laptopen imorgon och testa att installera det på den med, så att det verkligen blir rätt. Varje gång jag alltså blir hoppfull över något när det gäller både bokföringen och Visma – så skiter det sig. Egentligen är det inte några stora saker, men det är frustrerande när man snällt bett lärarna om att få gå hem och pröva, och så funkar det inte som det ska.

Det löser sig, för det som håller tankarna och motivationen vid liv är möjligheten att nån dag bli min egen, och jag bara längtar. Just nu bryr jag mig inte särskilt mycket om vilken affärsidé jag skulle ha – så länge jag kan hitta något som är någorlunda relevant till min utbildning och jag kan få betalt för det. Några idéer? Alternativet är väl annars att gå en starta eget utbildning efter jag är klar på Lernia, men vi får se hur det går. Första målet är bara att gå ner till 50% så jag ens orkar tänka på en positiv framtid och koppla av på rätt sätt. Resten får liksom komma i efterhand…