I år har jag en anledning att bry mig om Pride paraden!

Kanske lite dumt formulerad rubrik, men jag ska förklara mig. Under hela min uppväxt så har jag ju känt till begreppet ”homosexualitet”, och det har inte varit nått konstigt. Jag och min syster, dock (särskilt min syster) var lite elaka mot min bror när han var liten bebis, för hon brukade klä upp honom i dockklänningar, sminka honom och köra runt han i hennes barnvagn – och så skällde jag på henne och sa att ”Du kommer göra vår bror homosexuell om du fortsätter sådär!”.

Lite rätt hade jag nog ändå, för efter många år av undran och hoppfull väntan så visade det sig att min älskade bror har kommit ut ur garderoben som bisexuell, och han har nu blivit tillsammans med sin första pojkvän. Jag är överlycklig över den här nyheten!

Tanken om att brorsan skulle ligga lite åt andra hållet har liksom varit där under alla dessa år, men när han var tonåring och gick i gymnasiet, så skaffade han flickvän som han höll ihop med under många år. Då blev vi nog alla lite förvånade i familjen – att ”jahapp, det bidde ingen pojkvän åt Marcus då?!”. Jag var lite ledsen över det, för det har alltid känts som om att brorsan borde ha en pojkvän istället för en flickvän. På nått sätt har det känts mer naturligt – och nu är det officiellt.

Jag frågade också om hans tillåtelse ifall jag fick skriva om att han har kommit ut, och det fick jag. Jag fick reda på att han kommit ut på min födelsedag i Maj, och kort därefter träffade han faktiskt någon. En kille som heter Kalle. Jag har inte träffat han ännu, men jag hoppas jag får göra det någon dag. Han har hängt med till Norrland, och det är en rätt stor grej (tycker jag åtminstone, när kärleken får träffa den norrländska släkten), så det är jätteroligt.

Jag är så stolt över min älskade bror,  och jag hoppas att han kommer fortsätta vara lycklig med sin Kalle. I år blev det inget Pride för mig, men nu vet man i alla fall i fortsättningen att man har ”rätt” att gå på den och det är roligt.

Jag har ju aldrig gått på Pride innan, men jag tycker det verkar skitkul. I år så har man inte möjlighet o gå av flera anledningar, men nästa gång eller om man hittar det i en närmare stad, så ska jag försöka gå.

Hur hanterade du när en nära vän eller släkting kom ut ur garderoben? Berätta gärna din historia genom att lämna en kommentar.

Kommentarer gör bloggande mycket roligare, så lämna gärna en eller två! Glöm dock inte att följa kommentarsreglerna!