Vegosnack och ännu mera tjat om nya lägenheten!

Idag var första arbetsdagen efter min fyra veckor långa semester. I det stora hela så känns det ok att börja jobba igen, men det är långt till nästa långa ledighet. Dock efter att ha arbetat första dagen i nya lägenheten så har jag ingen direkt ångest kring det. Jag har ändrat om hur skärmarna står på skrivbordet och datorn verkar fungera bra. Inom kort ska jag också börja stå en stund varje dag för att öka förbränningen, men när det börjar får vi se. Jag älskar lägenheten mer och mer i alla fall och är så glad över att vi valde att flytta hit. Men nog om det – nu till inläggets huvudfokus!

En liten hemlighet…

Jag har inte pratat så mycket om vegetariskt på sistone och det är faktiskt lite konstigt. Idag går jag nämligen ut med en liten nyhet som bara de närmsta vet än så länge. Jag är lakto-ovo vegetarian. Det har jag faktiskt varit sen 1 december 2016 och för mig är det en extrem milstolpe. Jag strävar, som de flesta vet efter att bli vegan. Hur lång tid det tar att bli det återstår att se, men detta är i alla fall en början. Hur det gick till kommer jag dock inte berätta, och det får ni leva med. Ni får istället glädjas åt att jag kommit en bra bit på vägen mot bättre hälsa. Bara för att jag gått ut med den här lilla hemligheten så betyder inte det att bloggen kommer förändras och enbart handla om vegetarisk mat, men det kommer förmodligen innebära att jag sakta men säkert skriver mer om varför det är ett sånt viktigt steg att ta och någon gång kommer jag säkert ha med lite recept också och andra tips gällande matlagning.

Betydelsen av en stämpel

Jag väljer att kalla mig själv för lakto-ovo vegetarian, för att det är viktigt för mig, men vad jag kallar mig, eller stämplar mig som spelar ju egentligen ingen roll. Huvudsaken är att jag äter vegetariskt! Då jag under de senaste 5 åren eller så läst på och lärt mig otroligt mycket om hälsa, genomgått diverse dieter och lidit av sjukdomar som aldrig förmodligen kommer försvinna så har detta varit viktigt för mig. Målet egentligen var väl att bli vegan över en natt, men så blir det alltså inte och det är helt ok. Så länge det också inte finns ännu bättre vegetabiliska alternativ som smakar och beter sig som det man är van vid så är jag relativt glad i att jag idag fortfarande äter ägg och mjölkprodukter. Jag gör detta, även om jag vet idag att det absolut inte tillför något positivt för min hälsa, för djuren eller klimatet. Vissa vill inte stämpla sig med vad de äter och det är helt ok. Den dagen jag blir vegan, eller även nu som vegetarian så tänker jag inte bli någon jobbig typ (eller leva upp till stereotypen i videon nedan):

Däremot är det viktigt tycker jag att informera och sprida vidare korrekt information om kost, då förvirringen bara blir värre och värre så vad ska man då tro?

Vego behöver inte betyda hälsosamt…

Att vara lakto-ovo vegetarian är enkelt som fan, i alla fall idag. I höstas  hade jag en spektakulär plan om att jag skulle bli värsta hemmafrun när vi flyttade tillbaka till Skåne och jag skulle bara laga massa nyttiga WFPB (Whole Foods Plant Based) mat, vilket då är växtbaserad mat lagat från grunden; grönsaker, frukt, baljväxter, stärkelse, nötter och frön och minimera intaget av processad mat och automatiskt gå ner alla mina 20 ish kilon jag länge velat bli av med. Vad hände? Jo, det är ju mjölk och ägg i praktiskt taget allt som kommer i ett paket, så att vara onyttig, fortsätta äta godis etc är skitlätt. Det enda jag behöver akta mig ifrån i stort sett är gelatin i godis (och i min omeprazol medicin – blä!) och fisk i färdiga såser. I övrigt så funkar det mesta. Resultatet? Jo, fortfarande 20-ish kilon som inte försvinner och tröttheten från helvetet är kvar som om inget har hänt och likadant består min eviga fibrovärk. Det är skitlätt som lakto-ovo vegetarian att fortfarande få i sig 8 gram fibrer om dagen, precis som innan, istället för det minimala rekommenderade intaget på 25 gram, så där har inget förändrats. Frysen är proppfull med oumph, quorn, veggie pizzor och lite andra färdiga märken för att förenkla vardagen. Det är gott som fan och en stor brist på grönsaker finns absolut där. När jag skrev för någon månad sen att jag äter en grönsak i halvåret så stämmer det rätt bra, faktiskt. Men jag klagar inte så mycket längre. Maten vi äter är supergod och det är verkligen enkelt och lätt att äta och leva så här. Jag tror dock att tids nog så kommer vi äta mer mat lagat från grunden. Vi ska bara orka komma dit och göra det också. Det gäller att hitta bra recept som inte tar 100 år att laga. Ingen av oss vill stå och hacka grönsaker 3 timmar om dagen (och frysta grönsaker är lite vattniga), som det ibland känns att man gör när man testar nya recept, och många nya recept smakar ofta blä så det är fortfarande lite komplicerat när man vill vara nyttig och hälsosam.

En liten önskan…

Nu när jag gått ut med detta så skulle jag uppskattas om frågor kring mitt val av kost inte blir en ”big deal”, även om det är en stor milstolpe för mig. Vill du veta mer om mitt val, fråga mig då när vi träffas så kan jag berätta.

Vad händer nu?

Medan du hämtar dig från denna lilla ”chocken” eller nyheten – vad du nu väljer att kalla det så tycker jag du ska kolla in ett gäng dokumentärer på Netflix, såsom What the Health, Cowspiracy, Forks over Knives, Food choices med flera, läsa ett par bra bloggar om vegetarisk(bara att googla) mat och absolut kolla in vegopodden. Idag har jag plöjt igenom tre avsnitt, den ena om Unbakery och den andra från bloggaren på Jävligt gott. Den tredje var en intervju med Therese Lindgren som är Sveriges största stjärna på YouTube (vad jag vet). Det finns ett antal skitbra kanaler på YouTube som också säger bra saker om veganism och annat i vegostil. Vegan i Sverige är en(dock lite för mycket hemska bilder på hur illa djur behandlas, men lärorik) och en annan stor favorit är Mic the Vegan(baserat på riktig forskning) samt Healthy Crazy Cool som lär dig att det finns hälsosamma fettkällor som är vegetabiliska. De två senare är på Engelska, men lätta att förstå. Den enda kanalen jag INTE (verkligen inte) rekommenderar är Unnatural Vegan. Hennes kanal är full av skit, totalt struntprat och inte ens baserad på riktig forskning. Lita inte på vad hon säger! Det enda positiva jag har att säga om henne är att hon är förmodligen en av de snällare personerna mot icke-veganer, då hon inte dömer dem, men hon sprider massvis av felaktig information om vad som är hälsosamt! Många andra YouTube kanaler är duktiga på att ”debunka” det hon säger. Hon är inte särskilt omtyckt i alla fall med all rätt, då hon är så negativ och har fel med typ allt hon säger.

Så, gå och lev ett vego-liv du med!

Det bidde en tur till Skånes djurpark med!

Fast nu är det några dagar sen vi kom hem. I torsdags åkte vi i alla fall dit och det var skoj men åh vad trött man var när man kom hem sen. I alla fall, nu ska jag skriva om den äventyrsrika dagen – för det hände lite för mycket då.

Skånes djurpark

Överblick över Skånes djurpark, precis bakom entrén. Man ser stallet som ser ut som en gammal gård och massa människor.

I onsdags kväll föreslog älsklingen att vi skulle åka till Höör för att gå på Skånes djurpark. Jag nämnde det också lite hastigt i våras när vi pratade om vad vi skulle göra på vår semester efter flytten, och detta blev alltså också av. Att åka dit var enkelt. Första bästa pågatåg till Höör, och sen buss 441 till djurparken. Vi sket i att ta öresundståg pga den extra restiden det innebär. Tågen står ju i Malmö C i 20 minuter numera tack vare de otroligt onödiga gränskontrollerna, så det fick bli trevligt pågatåg istället, men det gick fint. Bussen gick bara några minuter efter att vi kommit fram och sen tog det 10 minuter att åka till djurparken. Vi gick till entrén och betalade två vuxenbiljetter och sen gick vi runt hela parken och tittade på alla djur vi kunde. I stort sett så var det bara vargarna vi inte såg. Det var jättekul att vara där tycker jag. Vi käkade lunch på Björnberget. Kön för att beställa mat var relativt kort, men sen fick vi vänta närmare 30 minuter på maten. De hade extra tjocka pommes som smakade helt ok och burgarna var goda. Tyckte jag i alla fall. Henrik gillade dem inte. Någon timme senare var vid framme vid ett ställe som sålde mjukglass, så vi tog oss en varsin innan vi lämnade djurparken för att åka hem. Vi fick vänta lite på bussen och sen var det en halvtimmes väntan innan tåget åkte. Som tur var stod tåget inne så vi kunde kliva på direkt. På vägen hem så var vi så trötta att vi lätt hade kunnat somna, men som tur var gjorde vi inte det.

Fler äventyr, trots tröttheten från helvetet…

När vi kom hem så hade vi planer på att hämta ut två paket och sen ta en tupplur för att vi var så trötta. Dock så visade det sig att det fanns några felaktigheter med det ena paketet så vi fick glatt gå iväg till Bauhaus för att köpa rätt skruvar. När vi kom så gick det i alla fall fint att skruva ihop allt, men någon tupplur fick vi alltså skita i. Sen beställde vi hem pizza och poff! Så var klockan säkert efter midnatt och dags att sova.

Det hände massa andra saker också den dagen, men det tänker jag inte skriva om i det här inlägget. Det bidrog dock till andra tankar kring ett kommande inlägg jag förmodligen måste skriva. Det ska handla om hur man vet att man är genuint lycklig och i det inlägget (om jag nu lyckas skriva det) så ska jag försöka utelämna så mycket personliga detaljer som möjligt från det som har inspirerat till inlägget. I övrigt tycker jag själv att det är på tiden att jag skriver det här inlägget, om jag inte nu redan har tjatat tillräckligt om hur jävla lycklig jag varit de senaste 8½ åren sen jag blev ihop med Henrik. Lite till går det säkert att rabbla om och i så fall ur ett mer generellt perspektiv. Så håll utkik, alltså!

Det blev en sommartur till Köpenhamn idag!

Mitt i ledigheten bestämde vi oss för att åka över till Köpenhamn igen, jag och älsklingen. Det var skoj, även om vi inte gjorde så mycket när vi väl var där. Det var dock en häftig känsla med en sån förkortad restid från Hyllie att allt bara känns ännu bättre nu med att bo där vi bor. Jag är så extatiskt lycklig över det här! Vi tog första bästa tåg efter att vi vaknat och ätit frukost. Vi fick dock stå upp, för det var galet mycket folk, men efter vi kommit till Kastrup fick vi sittplatser.

Bild på en av scenerna som finns på Tivoli med asiatiskt tema.

ø

Sen när vi kom fram till Hovedbanegården så gick vi direkt till Tivoli. En standardgrej vi har börjat göra när vi är där är att vi äter churros, så det köpte vi direkt samt en belgisk våffla. Churrosen var goda som vanligt men våfflan smakade lika mycket som kartong – absolut ingenting och den var jättetorr. Stor besvikelse! Tur nog var den billig, bara 25 DKK. Sen gick vi runt lite sakta på Tivoli. Jag funderade på om jag skulle åka den flygande kofferten igen, men det sket jag i till sist. Den är rätt meningslös, men jag hade ändå velat, men jag struntade ändå i det. Sen gick vi på Strøget och jag gick in i några butiker som sålde t-shirts, men jag köpte inga. När vi närmat oss Nørreport så tog vi Öresundståget därifrån hem och sen gick vi lite på Emporia innan vi gick hem.

Sen vi kom hem har vi suttit och kollat på en ny Netflix serie som än så länge är mycket bättre än vad vi trodde den skulle vara. Den heter Glow och handlar om tjejer på 80-talet som sysslar med wrestling. Den rekommenderas ifall ni letar serier att se på Netflix.

I övrigt så är allt som vanligt. Semestern för i år tickar på i rasande fart. Det börjar kännas nu att man typ sover, äter frukost, sitter en stund vid datorn och sen är det dags att sova igen. Så fort går dagarna. På måndag är det dags att börja jobba igen och jag hoppas att det kommer gå bra. Så som jag satt upp min arbetstation här hemma så tror jag det kommer gå bra, under förutsättning att datorn inte kraschar mitt i alltihop som den gjort tidigare, men i så fall köper vi ett nytt nätaggregat till den och hoppas på att det löser alla problem.

Mer snack om hår – kort, mellan eller lång bob?

En närbild jag tog första dagen jag färgade håret rosa. Man ser nedre delen av en fläta mot en vit t-shirt med små kryss på och mina pyjamas shorts i bakgrunden.

I december klippte jag bort ungefär 15 cm. Ett drygt halvår senare och jag är nästan där igen. Håret har fortsatt växa som ogräs och för någon dryg månad sen så färgade jag håret helt rosa och blev på nytt förälskad i mitt hår, #pinkhairdontcare liksom ❤️️. Nu är i stort sett all hårfärg borta och tankarna börjar spridas igen om vad jag ska göra härnäst. Jag vill på ett vis behålla det långa, men i bakhuvudet är det något som säger mig att håret behöver ”vila lite”. Det verkar tära lite på det att vara så långt, men å andra sidan vill jag inte klippa mig direkt heller. Dock tror jag att jag snart måste göra det och jag har kommit fram till två och ett halvt scenarion:

  1. Jag klipper håret i en kortare page/bob, antingen precis vid öronen eller till hakan.
  2. Jag klipper det så det är några centimeter nedanför axlarna.

I alla scenarion så tänker jag en lång eller kort ”bob” frisyr som jag slingar blont eller så blonderar jag alltihop och sen fortsätter jag med roliga färger. De roliga färgerna är i alla fall ett måste! En bob frisyr är för övrigt en page som är något uppklippt. Jag har haft en bob tidigare, men den var alldeles för uppklippt och så tänker jag inte ha det igen! Nedan kan ni se hur dåligt klippt jag var 2011:

Närbild på en dålig bob som jag hade 2011. Det växte ut riktigt fult med och jag hade hemska ”hundöron” på köpet. I övrigt var det en väldigt bekväm frisyr.
En annan bild från sidan på min dåligt klippta bob. Denna tog jag på bussen hem från frisören. Så uppklippt ska en bob inte vara!

Det jag menar med att håret måste vila handlar med om att det blivit svårt att hålla det rent i hårbotten pga att det blir så tjockt, varmt och svettigt eftersom jag blivit varmare som person och svettas ibland för minsta möjliga motion eller rörelse. Lägger man till att jag är usel på att använda mina händer och att hårborsten inte direkt borstar så bra som man hade velat så samlas det lite för mycket smuts som bidrar till att det kliar i hårbotten en hel del. Jag tror inte jag är varken torr i hårbotten eller lider av svamp, för det hade min frisör märkt i så fall. Det enda som påtalats är att jag inte tvättat det tillräckligt rent och det har ju sina orsaker. Hade håret varit kortare så blir det lite lättare att hantera och tvätta rent. En annan grej är att det känns som om jag bara kan ha en eller två frisyrer nu och ingen av dem är bra. Att bara ha tråkig mittbena och utsläppt är iofs rätt tråkigt det med, men det känns som ett bättre alternativ om håret får vila lite ett tag.  Långt hår innebär att det är uppsatt på nått vis och det känns inte ok. Det är bättre om håret får vara utsläppt ibland men då är det bara i vägen, vilket leder till att jag sätter upp det i alla fall. Jag vill alltså hitta en anledning där jag kan ha håret fritt och löst utan att det är i vägen och att det fortsätter så länge så håret kan återhämta sig lite.

Det jag hade velat ha är en frisyr som är både lång och kort nog för att jag inte ska behöva sätta upp håret stup i kvarten, så det får vila lite medan det växer ut. Om jag klipper håret i den korta pagen så lär det ta nått halvår eller så innan det börjar bli dags att sätta upp det igen, och om jag låter de andra alternativen bli verklighet så är tiden för uppsättning mycket kortare, så därför lutar det förmodligen åt några av det kortare alternativen, även om alternativ två känns absolut bäst just nu trots att det inte kommer hjälpa särskilt mycket.

Jag trivs verkligen i mitt långa hår, men jag måste göra något åt det hela innan jag riskerar att få nått permanent skit i hårbotten som inte går att få bort. Under våren så hittade jag dock ett nytt sätt att tvätta håret på vilket jag fortsatt med och det ledde i alla fall kortsiktigt att det inte kliade lika mycket i hårbotten, men när jag började med att ha rosa hår i slutet på maj så har jag tvättat det på ett annat sätt igen, för att spara på färgen och nu har kliandet i hårbotten tagit rejäl ny fart och det känns inte ok. Det nya sättet är att jag tvättat det två gånger, först med Head & Shoulders (som är skit för miljön och innehåller allt möjligt bajs, men gör håret att hårbotten kliar mindre) och sen med Malibu C Undo goo och sen har jag avslutat med balsamet från Malibu C (Illumin8). Det nya sättet innebär också ett sätt där jag masserar hårbotten så jag slipper får så stora tovor när jag tvättat det, så jag slipper stå i en halvtimme eller nått och borsta det efter jag duschat. Idag tvättade jag det dock enbart med balsam för att se om det hjälper och troligtvis inte. Håret känns inte rent och det lär få tvättas om inom ett par dagar. Det kliar som fan just nu och känns verkligen inte bra… Hade älsklingen inte haft slut på schampo så hade jag självklart tvättat det på mitt nya sätt för att få rent hårbotten på skit, men det gick alltså inte. Så fort som nytt schampo är inköpt lär jag tvätta det igen och sen ska jag väl ringa frisören och boka in tid för klippning, blekning och kanske lite rolig färg. Är håret dessutom kortare så blir det heller inte lika stor tidsåtgång hos frisören och det blir även lite billigare, men bättre frisör än den jag går till är nog svårt att hitta…

Om du har några idéer på vad jag bör göra med mitt hår, eller om du också tycker rosa (eller andra roliga färger) är lika awesome som jag tycker att det är, lämna en kommentar nedan.

En dag på akuten i Juli 2017…

Någon gång efter kl nio i morse vaknade jag till av att min telefon plingade till. Någon hade skrivit till mig på Messenger, men jag sov glatt vidare. Ca 90 minuter senare kunde jag inte sova mer och upptäckte då att det var min bästa vän som skrivit till mig tidigare. Först var allt som vanligt och jag tipsade henne om att inte skriva så tidigt när hon vet att jag är ledig. Tre sekunder senare eller nått fick jag veta att hon var på akuten i Lund, efter att ha vaknat upp av att hon inte kunde andats. Jag åkte självklart dit och spenderade säkert 5 timmar på akuten med henne.

Även om jag blev orolig över att min vän låg på sjukan så var jag ändå otroligt glad och det berodde mest på att det var så enkelt att ta sig dit. Några minuters promenad och jag är på Hyllie station. Det passerar ett tåg mot Lund (i alla fall) typ var 10 minut eller nått, säkert oftare än så i snitt men nu är det sommartider (hej, hej!) och sen går praktiskt taget nästan varje buss i Lund förbi sjukhuset så det kändes riktigt bra.

När jag kom dit så hade hon tagit lite blodprover och väntade på att få komma till röntgen. Vi fick vänta i säkert två timmar innan hon äntligen fick röntgas och innan dess sprang jag snabbt på Pressbyrån och köpte två mackor till lunch samt lite läsk att dricka. Röntgen gick fort och under tiden åt jag min macka. Köpte en ”Veggie oumph” som smakade gräsligt. Åt man delarna separat så var det gott men tillsammans var det fan blä, men jag åt upp hela mackan för jag var så hungrig. Efter röntgen gick vi tillbaka till väntrummet och sen satt vi där i ett par timmar till. Till sist sa både min rygg och nacke ifrån och jag var tvungen att åka hem. Det var ok för min kompis. Ungefär en timme efter att jag åkte fick hon reda på provsvaren och fick åka hem utan komplikationer så det var bra.

I övrigt är det väl dags att gå och sova. Det har varit en omtumlande dag som jag trodde skulle bli mycket lugnare. Nåja, den får jag ta imorgon istället. Och resten av veckan.