Jag blir alltid lika deprimerad när hösten kommer…

När jag var yngre, typ 10-12 år så kände jag knappt till att vi hade 4 årstider i Sverige. Jag visste så klart att vädret förändrades, att det fanns vinter, sommar, höst och vår men det var aldrig något jag funderade över. Vintern var samma sak som att åka pulka, jultomten samt julafton. Våren innebar grusiga vägar och dubbla tröjor. Sommaren innebar långt sommarlov och flera veckor i Norrland med mor och farföräldrar och hösten innebar tråkig skola. Det var typ så jag resonerade.

När jag växte upp, blev tonåring så började jag sakta förstå hur vädret påverkade mig och vad jag gillade med de olika årstiderna. Tids nog så började jag upptäcka hur mycket jag tyckte skidåkningen på vintern var tråkig och att jag helst satt inomhus året om framför tv:n och att jag egentligen inte gillade att gå på stränder eller klä på mig mössa och vantar. När jag vuxit förbi tonårstiden, flyttade hemifrån och hamnade i Skåne av särskilda anledningar, vilket var dels pga besatthet över att hitta kärleken och komma ifrån de långa, kalla vintrarna i Stockholm så var jag tillfälligt gladare över att vintern inte längre var så himla kall och att sommaren varade lite längre. I övrigt tänkte jag fortfarande inte så mycket på saker och ting. Jag var alldeles för upptagen att tänka på ”kärleken” och fokusera på mitt egna liv vilket var lika stillsamt som det oftast varit. Om än väldigt dramatiskt när jag väl tänker tillbaka på den tiden.

När jag senare blev ännu äldre, så började jag faktiskt (av nån skum anledning) tycka om hösten, och jag drömde att nästa gång jag skulle gifta mig så skulle det vara ett vackert höstbröllop i oktober, då alla löven fortfarande sitter kvar, men de är istället en explosion av färger av det röda slaget. Sen när jag träffade Henrik och blev ihop med honom och jag började eskalera i vikt och ville göra nått åt det, och vi upptäckte promenader så började jag tänka mer och mer på väder och vind.

Utsikten från ett av fönstrena i vardagsrummet. Hösten börjar dyka upp men fortfarande är det rätt grönt.

Numera hatar jag allt som inte innebär gröna träd och temperaturer över 16-17 grader, eller nått i den stilen. Sommaren är oftast underbar, då jag kan gå ute i shorts och t-shirt utan att frysa. Så hade jag velat gå klädd året om, men det går inte i det här förbaska skitväderlandet. Årets värmebölja var mest jobbig och när det inte var äckligt varmt så hann jag ändå inte njuta av normala temperaturer eftersom jag gått på Lernia sen i början av Juni. Det har heller inte inneburit att jag och Henrik promenerat så mycket som varit planerat, när året började men på nått vis är jag ändå glad över det, för jag har typ tröttnat på att promenera, eftersom det ändå inte ger något för vikten och jag får bara mer värk av promenaderna med.

Just nu så lider jag av lite blandade känslor, men jag är i övrigt ändå glad – så länge jag slipper vistas utomhus och jag kan sysselsätta mig när jag befinner mig i min lägenhet. Jag har nämligen bestämt mig för att åka upp till Stockholm senare i höst, då jag har slutat på Lernia och är helt utan aktivitet, för att passa på att träffa familjen, kompisar, köra bil och förhoppningsvis få hjälpa en kennel som föder upp Grand Danois med deras nya valpkull som ska födas denna veckan. Även om jag inte känner för att resa, efter den långa skottlandsresan och alla andra resor jag gjorde i våras, så är saknaden efter min familj, bilkörande och andra nyheter som gäller vännerna uppe i Stockholm större än några jobbiga och tråkiga tågresor. Idag bokade jag biljetterna och jag längtar verkligen tills jag ska åka iväg, även om vädret däruppe lär likna mer vinter än vad det lär göra här vid samma tidpunkt. Att åka utan älsklingen suger så klart, men de sakerna jag längtar efter tycker inte han är lika roligt, så då är det bäst att jag åker iväg själv.

Ja, nått mer har jag nog inte att säga idag. Just nu sitter jag bara och fryser fingrarna av mig, för det är kallt i lägenheten igen efter att temperaturen sjönk med 10 grader på 2 dagar och hösten lär dyka upp officiellt denna veckan. Inte en rolig känsla, men nu har jag något att se fram emot i alla fall.

Vad är dina tankar om väder och vind?