Hoppetihopp och en massa annat tjat…

Jag har hållit på i flera månader med en grej. Saken är fortfarande inte löst. Om du har lust att läsa vad det är jag sysslar med (och du kan engelska någorlunda bra) så kan du kolla in mitt inlägg på min engelska blogg här.

Det jag försöker göra kortfattat är ett simpelt sätt där jag kan komma åt alla mina bloggar i mitt nätverk utan att behöva logga in tusen gånger. Detta beror alltså på att jag lagt in min engelska blogg bland mina andra bloggar, och det är inget som uppskattas av varken webbläsaren eller WordPress verkar det som. Kakorna flippar ut pga det här och det driver mig till vansinne.

Det jag förmodligen kommer göra är att byta struktur och byta till kataloger istället för subdomäner. Dock innebär detta att jag kan behålla subdomäner om jag vill, så för läsarens skull ändras alltså inget. Det är bara på baksidan (eller back-end) som skillnaden blir. Hur i helsike man gör den här flytten återstår att se. I värsta fall måste jag göra en ominstallation och det är alltid lika asjobbigt varje gång. Jag har nämligen testat att flytta över till kataloger tidigare och varje gång så får den för sig att alla sidor är min huvudsida, vilket inte alls är fallet. Alla sidor är separata, och trots alla försök med att rensa kakor i webbläsaren och sjuttioelva andra grejer så funkar skiten alltså inte.

På grund utav allt jävla strul på sistone så innebär det också att mitt senaste blogginlägg heller inte delades vidare till sociala medier. Ni kan läsa det inlägget här.

Har du några tips på hur fan man löser det här utan att bli smått galen så lämna gärna en kommentar.

 

Gräsänka igen, värmebölja och trevligt Fredagsfika

Det är återigen Fredag och veckorna går framåt i rasanda fart. Det känns som om förra fredagen var för två dagar sen eller nått, så fort går det. Jag hinner inte med. Just nu spenderar jag majoriteten utav min tid (utanför arbetstid) med att se på TV och kanske leka lite med WordPress, men dock inte så mycket som jag generellt brukar. Det blir mest YouTube och Netflix numera. Jag har dock börjat se om Huset Fullt och det är faktiskt roligt denna gången. Sist jag såg den serien så tröttnade vi någonstans runt säsong 4 men nu har jag bestämt att jag ska alla 8 säsonger, eftersom de nu finns så lättillgängligt på Netflix.

I övrigt så har det varit värmebölja i Växjö, vilket säkert resten av Sverige också märkt av på ett eller annat vis. Växjö är också fortfarande relativt grönt, även om hösten tyvärr börjar sitt intåg. Snart är det alltså dags för höstdepression och naturlig ilska över att man bor i Sverige och måste dras med ett betongklätt land och temperaturer som inte jag gillar. Sen är det till sist dags för snö också och det känns bara blä…

Jag var gräsänka sen igår morse och gårdagen spenderades i gammal hederlig klassiskt tradition. Sovmorgon, lite jobb, film och TV. Jag äter också alltid rårakor med creme fraiche och rödlök när jag är gräsänka eller om jag får äta middag ensam. Sen åkte jag till Samarkand och handlade praktiskt taget enbart veganska produkter. Åkte hem och lagade Brownies gjorda på svarta bönor och hallonsylt samt en quinoa pilaf. Bägge smakade mer eller mindre skit. Jag köpte också färska, ekologiska jordgubbar som en delvis backup -för jag lyckas typ aldrig laga en vegansk maträtt som inte smakar blä när jag testar något nytt.

Jag fick använda mig av jordgubbarna som en del av en supersen middag, men gott var det i alla fall. Quinoa rätten ska man försöka rädda under helgen, men det lär nog fortfarande smaka skit skulle jag tro. Jag använde mig dock av röd quinoa och det är säkert en bidragande orsak till varför rätten smakade blä. Jag vet inte om de fick koka tillräckligt heller, för när nästan allt vatten var borta och det hade fått stå i typ 15 minuter så hade quinoan inte fått sin ”svans” som de annars brukar få. Det var som att tugga grus eller nått och jag tror inte att spiskummin passar heller till den rätten. Själva rätten smakade typ ingenting, men grönsakerna var goda. Jag kanske testar att göra om det någon gång men som vanligt så är det ofantligt trist att jag återigen har failat med något som är otroligt hälsosamt att äta.

Det som lockade mest var att jag hittade den svenska sidan för PCRM, vilket är läkare för framtiden och de hade en del recept. Kolla videon ovan för mer information. Jag hittade den sidan för några veckor sen så de två recepten ovan var de som lockade mest, samt att varje bit av brownie hade 8 gram fiber i sig. Gårdagens äventyr resulterade alltså i att jag fick i mig nästan 50 gram fiber, vilket är jättebra. En vanlig dag kanske jag får i mig 8 – 15 gram om ens det. Rekommenderat dagsintag är ju 25…

Rårakorna var runt 12 – 15 g fiber (ca 3 gram fiber per normalstor potatis och jag åt 4 + en halv rödlök), jag åt 3 brownies vilket är 24 gram fibrer, och jag åt i alla fall en portion av pilaffen vilket är ca 3 gram, så runt 45-50 gram fibrer blev det totalt igår inkluderat jordgubbarna. Rätt häftigt att få i sig mycket mer fibrer per dag är alltså inte särskilt svårt… Det svåra är alla experiment i köket man får göra när man testar sig fram efter nått nytt som är mer hälsosamt. Hade jag ätit havregrynsgröt till frukost så hade siffran varit närmare 60 gram fibrer på en dag. My mind is blown 😮.

Idag var vi på ett nytt ställe och hade fredagsfika med jobbet. Mammornas Café blev det och det var mycket gott och intressant. Jag åt tre olika typer av baklava. Mums! Det ligger på Utvandrarnas hus i Växjö, precis i entrén. Gå gärna dit och testa det goda fikat som finns där. De har även maträtter.

Ja, det var väl det jag hade att berätta för denna gången. Har du nått särskilt att berätta? Lämna i så fall gärna en kommentar nedanför så blir jag glad.

Ny hårfärg, päron på besök och lite annat smått och gott…

Jag genomförde min tredje ”Skåneresa” för året och kom hem som en rejäl blondin. Jag blev väldigt nöjd, faktiskt och nu är frågan hur pass man kommer orka med att ha så här långt hår. Som jag skrev tidigare så är det asjobbigt men jag vill inte klippa av det än, då jag inte hittat en annan frisyr som kan funka.

Utsläppt hår och riktigt blond
Utsläppt hår och riktigt blond

Denna gången tog det 6,5 timmar (inklusive lunch) och det innebar också att jag missade att träffa två kompisar på kvällen, för jag blev väldigt försenad. Jag hade planerat in att vara klar senast kl 18, men lämnade inte salongen förrän kl 20.30. Min kompis Mac hade fått underhålla våra vänner i flera timmar men till sist blev det för sent och jag missade att umgås med dem, enligt traditionen som då innebär sushi på Bonsai i Lund efter att jag varit hos Emelie och klippt mig. Det löste sig ändå. Mac köpte med sig sushi och vi åt det tillsammans i hennes nya lägenhet. Jag och Emelie åt också sushi tillsammans och det var gott.

På lördagen var det tänkt att jag skulle träffa en annan kompis, men jag var så trött efter gårdagens äventyr hos frisören att jag fick avboka. Istället tog jag en fika på Coffee Break och fick träffa Isabelle, som är Mac’s kompis. Det var mycket trevligt. En av de kompisarna jag skulle ha träffat på fredagen kom dit också, så helt misslyckat blev det alltså inte. Sen åkte jag hem, och kom tillbaka till Växjö flera timmar tidigare än vanligt.

Päron på besök

Föräldrarna var på besök i helgen också. Vi började med att äta lunch på Café REKOmmenderas i Växjö, och sen gick jag och mamma på en föreläsning om smärta som anordnas på jobbet varje torsdag under 8 veckor. Tanken var sen att vi skulle grilla här hemma på kvällen, men det sket sig så vi beställde från Tam Nak Thai istället och åt vegetariska vårrullar allihop. Mums! På fredagen åkte vi till Klippan och hälsade på Henriks familj igen, och även då blev det thailändsk mat. Jag åt wokade nudlar med grönsaker och räkor och det var gudomligt gott! Bilresen dit och hem var lite jobbig. Bilen som mamma och pappa åkte i har typ inget bra baksäte, så jag hade väldigt ont i rygg och knän efteråt. Lördagen var också full av aktiviteter, då vi slängde skräp, åkte och handlade, fixade med lite småsaker här hemma och så grillade vi på kvällen. Gott som fan. Jag åt nyss upp resterna som blev kvar, och det var nog nästan godare idag än i lördags…

I övrigt så är jag lika trött som vanligt. Det har varit extremt aktiva veckor sen jag kom tillbaka från semestern och jag har knappt haft en lugn stund medan jag har jobbat. Det är kul att ha mycket att göra, men när det är lite för mycket och allt känns lika prioriterat så är det svårt, men det löser sig. Jag har ju världens bästa kollegor! Detta innebär att jag knappt har läst något alls av boken, för jag har inte orkat och YouTube kanalerna lider med sin frånvaro. Jaja, någon gång blir man väl pigg igen och orkar göra allt det där man vill och längtar efter…

Vad har du gjort i helgen, eller den senaste tiden? Lämna gärna en kommentar och berätta.

Att hitta en hållbar hälsosam livsstil – del två

För 3½ år sen skrev jag ett blogginlägg om hur jag kan hitta ett sätt att må bättre, gå ner i vikt och förbättra miljön. Jag kom fram till att jag vill fortsätta äta godis, chips, kakor och dricka läsk och att kött fortfarande är godare än något annat. Köttsubsitut är och var väl sådär och även då var jag trött på att jag inte förlorat de kilon jag gått upp sen jag blev ihop med Henrik i december 2008. Vad jag vägde då vet jag inte men det var fan så mycket mindre än vad jag väger idag.

Idag då? Jo, saker och ting är väl detsamma. Skillnaden är att jag har lärt mig mer om veganism och att jag planerar att faktiskt bli det – en vacker dag. Hur fan jag kommer dit vet jag inte. Det finns fortfarande många problem på vägen och sen finns det personliga val som är viktigare. Jag väntar dock ivrigt på rejäla substitut såsom Impossible Foods hamburgare som blöder, Perfect days veganska mjölk som smakar som vanlig komjölk och den dagen jag har råd att anställa en personlig vegansk kock som lagar middag åt oss ett tag.

Idag är jag fetare än någonsin. Ja, jag kallar mig själv fet för i min värld så upplever jag mig själv som det jämfört med hur mycket jag vägde för 10 år sen! Jag lyckades hålla mig under 65 kg i nästan ett helt år. I våras gick jag upp ca 3 kg och sen dess lite till. Sist jag vägde mig pekade vågen på 67,5 kg. Förjävligt! Men jag är inte besatt, även om man kan tro det. Mina mått har jag inte vågat ta, men jag känner det i kroppen och märker det på kläderna att det är inte särskilt roligt just nu. Sist det var så här illa bodde vi i Karlskrona, efter att vi käkade LCHF under hösten 2009. Vi äter ungefär nu som vi gjorde då, bara att nu är det mer onyttigt rent generellt. Jag är fet, tjock, mullig, ohälsosam eller allmänt blä. Vad man nu vill kalla det. Kanske allt på samma gång? Det är i alla fall inte bra och jag är missnöjd. Fysiskt sett har jag aldrig mått sämre.

Vad gör jag åt mina problem då? Jo, inte ett skit och det jag faktiskt gör fungerar inte. I alla fall inte såsom verkligheten ser ut. Mitt främsta mål (i alla fall i en annan drömvärld) är att få i mig mycket mer fibrer. Det får man enbart från växtriket i olika former. Jag skulle bli förvånad om jag får i mig mer än 10 g per dag i snitt. Rekommenderat dagligt intag är 25 g. Vad vi människor åt förr (under Paleo tiden) är minst 100 g per dag. Med min IBS som numera krånglar mer än vad den någonsin har gjort så börjar jag nästan få panik. Min mage är nästan aldrig bra. När jag väl får i mig mer fibrer så flippar magen ut och jag blir istället skitdålig med diarré och annat otrevligt.

Vad äter jag? Kött i olika former, väldigt lite grönsaker, väldigt sällan frukt och har nästan helt slutat med både potatis, pasta och ris. Detta är dock inget aktivt val, det har bara blivit så. Vi köper helt enkelt inte hem billiga basvaror och äter dem, utan istället äter vi mer av annat som är mindre bra för hälsan. Å andra sidan är mat numera mycket godare än vad det varit tidigare, så på vis är jag mycket nöjd. Det är efter man har ätit allt det där goda som ångesten kommer. Sen beställer vi hem kanske 1-2 ggr per vecka. Det blir också mycket onyttigt i form av chips, godis, kakor och annat. Jag försöker få i mig så mycket grönsaker och frukt jag kan, men ingen av oss har lust eller energi nog att stå och hacka en massa till middagen varje dag (och ja, jag vet att det finns frysta grönsaker, men det är inte riktigt samma sak!). När jag köper hem frukt (vilket jag börjat göra oftare) så äter jag det rätt duktigt i några dagar men sen slutar jag (när suget efter frukt och nyttigt är över), och då blir resten av frukten jag köpt hem bara dålig. Med andra ord ett katastrofalt dåligt scenario. Och jag orkar inte göra något åt det.

Hur mycket motionerar jag? Nästan ingenting. Jobbar hemifrån (jätteskönt ur jobbsynpunkt) och när jag tar mig in till kontoret så blir det bussen dit och ofta får jag skjuts av en snäll kollega på vägen hem. Vi har (jag och sambon) börjat promenera igen runt sjöarna men vad händer? Jo, jag åker på benhinneinflammation… Det kan man bara vila bort. Och snart är sommaren över och det vankas kallare temperaturer vilket också innebär att den enda träningsform jag tycker om snart är borta. Jag kan tekniskt sett bara promenera utan att må dåligt mellan kanske april- september. Resten av året är det förmodligen för kallt beroende på när man väljer att gå ut. Perfekt temperatur är runt 18-20 grader. Annars är det för varmt eller för kallt. Såna temperaturer har vi väldigt sällan i Sverige, enbart ett fåtal veckor per år. Det finns säkert de som inte håller med om det jag skrev där, men det är min verklighet. Ni vet inte hur min kropp mår av att promenera eller motionera om inte vädret är tillräckligt bra! Vad som funkar för er, fungerar sällan för mig… tråkigt nog. Alltså, om vi promenerar duktigt under sommarhalvåret och går ner några kilon av det så ser vinterhalvåret till att man går upp allt igen och till nästa års sommar börjar det om igen.

Vad är då lösningen? I en perfekt värld, bestämmer sig jag och Henrik oss för att vi testar att äta en ren och skär vegansk kost i några veckor (Veganuary, eller nått liknande). Eller åtminstone så försöker vi så gott vi kan. Det kommer aldrig att bli av, för jag är den enda i det här hushållet som är intresserad av att ändra min kost av hälsoskäl i den nivå som är snabb nog så det kan funka.

Jag, personligen tror nämligen att det måste ske direkt och inte i små steg. Det har liksom prövats tusen gånger tidigare och vi har testat allt möjligt för att gå ner i vikt. INGET AV DET ÄR HÅLLBART! Jag är egentligen inte intresserad av att stressa på det här på sambon heller. Även om jag egentligen måste. Jag har liksom tjatat och gnatat om det här sen vi blev ihop, eftersom hälsa blivit ett stort intresse för mig sen vi blev ett par. Eftersom vi testat diverse olika dieter och funnit att inget funkar i längden så är det förbud mot alla andra typer av kostrelaterade förändringar och det suger, med tanke på vad jag lärt mig om vegansk kost och växtbaserad diet. (WFPB = Whole Foods Plant Based). Just nu och sen ett tag tillbaka känns det som om att jag är på bristningsgränsen till att dö, bli allvarligt sjuk eller bara tröttna på precis allt om jag inte kan få en bättre hälsa och en bättre vikt.

Varför är jag då inte vegan? Jo, av flera anledningar. Kött är fortfarande gott. Det finns heller fortfarande inget bra veganskt alternativ till exempelvis fläskkarré (bästa konsistensen på kött enligt mig), 40%ig vispgrädde eller creme fraiche och gräddfil. Det som finns är ok, men inte tillräckligt gott för att det ska funka för mina smaklökar. Eller Henriks för den delen. Det är där just Impossible Foods hamburgare kommer in i bilden samt Perfect Day som jag nämnde ovan. Jag har noll energi till att laga mer hälsosam kost. Mitt liv tillsammans med Henrik är just nu viktigast av allt. Jag vet vilket pris det är jag fått betala för att rent mentalt ha fått vara lyckligare än någonsin, så jag är inte dum. Jag har gjort ett val och just nu är det Henrik och det vi har tillsammans. Och jag är fullständigt medveten om att vi båda kämpar med övervikt och att vi kan leva längre (och lyckligare) tillsammans i många fler år om vi bara väger mindre och får en bättre hälsa. Men det är liksom lite moment 22 över det här. Verkligheten är liksom bara för verklig och det som jag vill ha känns omöjligt att nå.

Jag bara hoppas att hälsoproblemen löser sig av sig självt. Att vi bara någon dag vaknar upp och inser att ok, vi gör ett försök och testar oss fram till en optimal hälsa. Oavsett om det sker i små steg eller cold turkey.

Antingen så händer det, eller så dör man av en hjärtinfarkt i sömnen. Punkt slut.

För att sammanfatta;
Jag vill äta mer veganskt. Istället blir det köttrika rätter 5 dagar i veckan. Mat är jättegott, men ger ångest. Andra dagar beställer vi hem. Ibland äter vi vegetariskt, hela frysen är full med quorn, frysta grönsaker och andra köttsubstitut eller potatisrätter. Det är dock väldigt random. Dagligt fiberintag är under 10 gram. Önskat fiberintag 72,5. Lagom överestimerat, alltså. Jag vill promenera, gå runt sjöarna och få in i snitt 10 000 steg per dag. Vad händer? Jo, för lite promenader och istället åker man på benhinneinflammation när man väl kör igång. Jag är sugen på frukt och grönt, och köper hem det i perioder. Äter tills jag inte är sugen längre och resten blir dåligt. Vi minskar ner på onyttigt, klarar det fint under veckodagarna och på helgen dippar man chips och äter godis tills man nästan spyr. Dock inte varje vecka, men ofta nog för att det märks på vågen, den allmänna hälsan och vikten. Jag spenderar större delen av min fritid genom att titta på inspirerande YouTube klipp om veganism och önskar ta steget. Det som händer är att jag istället uppskattar min älskling mer och mer och inser att saker och ting får lov att ta sin tid. Jag inser också hur jävla mycket jag älskar mitt liv idag jämföres med tidigare och det spelar in så otroligt mycket till varför jag inte tar steget och blir mer hälsosam.

Det är alltså en shitstorm deluxe som pågår av hopp, förtvivlan, jävla massa kärlek och en mental hälsa som aldrig någonsin mått bättre. För det är sant, samtidigt som det är komiskt. Hur kan man må mentalt rent awesome medan ens kropp sitter där och säkert insjuknar i cancer, diabetes och/eller hjärtsjukdomar? Jo, om man är jag så är det så. Det är 50/50 av det bästa samtidigt som det värsta pågår. Glad och lycklig över livet är jag men bedrövligt olycklig över hälsa med värk, övervikt och en förbannad IBS mage…

Det blev långt det här, men jag tror jag har fått ut det mesta av vad jag ville nu.

Jag vill inte veta av några sura kommentarer. De kan du behålla för dig själv. Jag kämpar med dessa handlingar och tankar dagligen och jag vet mycket väl om vad vi gör rätt och fel. Jag behöver inte bli påmind om det från någon annan just nu. Jag har lösningen, men att genomföra den är idag omöjligt. Och jag avskyr det…